bankerne vid den jylländska kusten går expeditionen tillbaka omkring Skagen, genom Kattegat och Stora Belt till Kiel. Som fackmän medfölja: dokt:e Meyer och O. Jacobsen, prof:e Moebius, Karsten och Hensen fr. Kiel, Schulze fr. Rostock, Metzger fr. Hanover och Magnus fr. Berlin. Tusenårsfesten i Haugesund. Som ett bevis på den sympati, som denna test egde land norrmännen, anför en tidning att till festkomiten i Haugesund d. 18 Juli ingingo lyckönskningstelegrammer från: Bergen, Horten, Stavanger, Stören, Alten, Egersund, Hammarfest, Vebbingsnees, Hönefos, Kragerö, Farsund, Laurvig, Soon, Mandal, Aalesund, Ilolmestrand, Skien, Arendal, Tönsberg, Fredrikshald, Fredriksstad, Molde, Veö och Eid, Gjövig, Elverum, Kristianssund, Throndhjem, Tromsö, Vardö, Florö, Brevig, Vadsö, Flaaver, Kristianssand, Drammen, Marstrand (tr. officerare och manskap på monitorerna Thrudvang, Skorpionen och Laugen), Strömstad (fr. 100 badgäster), Stockholm (fr. 200 norrmän), Helsingör, Köpenhamn, Berlin, Osnabräck, Disseldort (fr. Lerche, Jacobsen o. Lerch på skand. konstnärernas vägnar), Leitb, Liverpool, Antwerpen, Calais, Bordeaux och Chicago. Morgenbladet meddelar ett enskildt bref från Disseldorf, dat. d. 21 Juli, hvari bl. a. läses: Afven vi hade vår tusenärsfest. Visserligen är en stor del af kolonien frånvarande under denna årstid, ettdera i hemmet eller på landet eller vid badorterna o. s. v. men de få, som voro qvar, beslöto dock att fira fäderneslandets hogtidsdag. På inbjudning af Jacobsen, Lerche och Lorch, samlades sålunda alla härvarande landsmän, d. v. s. skandinaver med sina damer till en bankett, som hölls i en af Tonhalles (Disseldorfs festivitetslokal) salonger. Lokalen var med anledning af festen smyckad med granar och nordiska flaggor. Kl. 9 samlades man vid aftonmåltiden, der den muntraste stämning herrskade. Skålarne började vid deserten med ett af Lerche utbragt lefve för kung Carl XV. Derefter höll Lorch ett tal för fäderneslandet och för den fest, som det denna dag firade, en skål, som tömdes under allmänt jubel. Nordenberg talade för den nordiska konsten, Lerche föreslog skålen sör Sverige, Nordgren för Danmark, Hellström (en ung svensk artilleriofficer och artist) bragte i ett versifieradt föredrag den nordiska qvinnan sin hyllning. Under tal och såog förflöt aftonen så snabbt att den nittonde redan för längesedan hade inbrutit, innan man tänkte på uppbrott. Men genom alla talen gick en röd tråd, det var kärleken till och längtan efter hemmet. En smula vemod fick kanske också sitt uttryck, vemodet öfver att man så fjerran från hemmet nödgades fira den glada festen. Rågskörden, skrifves det från Nyköping i Onsdags, pågår nu med all itver i våra bygder. Hälsten af hela råggrödan torde redan vara skuren och på sina ställen har man redan fört en del at skörden under tak. Såsom bevis på frodig växtlighet förtjenar nämnas, att vid Skeppsta i Husby socken törekommit tt rågstånd med 22 fullmatade ax efter ett korn.