Göteborgsposten – 2 augusti 1872, sida 2

Från Utlandet. Alla de i går ankomna utländska tidningarne sysselsätta sig nästan uteslutande med det franska lånet, hvilket rönt den kolossala framgång, att ej mindre än 43 milliarder tecknats å detsamma. Det noteras redan å Londons börs med en premie om 4; 94, hvilken sannolikt kommer att ytterligare stiga under några dagar, tills febern lagt sig. Under tiden skörda de i börespelets vinglerier bevandrade stora vinster. I sjelfva Paris förutsåg man en så stark tillströmning till teckningsbyråerna, att polisen redan veckan förut vidtagit utomordentliga åtgärder. Bl. a. hade omkring industripalatset — ett af de mest besökta teckningsställena — uppförts en rad stora träbaracker, hvilka voro genom barrierer delade i långa gallerier, afsedda för att emot taga och fördela den teckningslystna massan. Dessa inrättningar, hvilka påminna om de gamla romerska comitierna, sträcka sig längs hela byggnaden från öster till vester och kallas i tidningarne les baraquements de Vemprunt. I en parisisk börsbulletin för d. 27:de hette det redan: ÅEu verklig feber råder inom våra finanskretsar. Det nya lånet helsas med en sådan entusiasm, att det rycker allt med sig. Man tecknar i dag; man skall teckna i morgon och i öfvermorgon; man skall fortfarande teckna, äfven sedan man erhållit visshet om, att en stor reduktion skall komma att göras. Det fianes personer, som säga: Tagen eder i akt! I denna stora massa af subskriptioner arbetar spekulationen och spinner sina lömska planer, den kastar sig in i lånet, men den skall lika hastigt draga sig ur det. Men dertill svaras, att då den första krisen är öfverstånden, skall det nya statspapperet bli föremål för en ny och stark stegring. Då fördelningen väl blifvit bekant, skall spekulationen snarare kasta sig öfver de 3 proc. franska rentes, hvilka för ögonblicket stå mycket lågt. Man skall efter det stora förtroendevotum, som Frankrikes kredit erhållit, finna, att äfven detta papper är mera värdt, än hvad det går för, och man skall köpa. Det är ej annat än helt naturligt, att den franska pressen känner sig högligen nöjd och belåten öfver lånets framgång. Det är en stor, positiv, praktisk framgäng, säger Thiers organ Bien Public. Man måste se den med kallt blod. Man måste inse, att subskriptionen icke är det fullständiga verket och att lånets fasta placering är en lifsfråga. Här gäller satsen: Vaites de bonne politique et je ferai de bonnes finances. Låtom oss icke glömma, att en god del af lånet tecknats i utlandet, att den minsta kris kan bringa alla utlandets räntetitlar på vår marknad. Det är derför nådigt att betrygga vårt lands lugn. Det har bebof deraf, isynnerhet nu efter det kolossala lånet. Må vi låta landet andas ut och nedtysta våra lidelser. Under tre måpader skulle hela det finansiela Europa lefva vårt lif; den europeiska förmögenhetens puls skall under tre månader vara i Paris. Det beror af vår klokhet, om Europa skall råka i feberaktig rörelse eller vara lugnt. Låtom oss besvara dess förtroende med en värdig, lugn och, vi tillägga det, ärlig hållving. De tyska tidningarne äro deremot icke synnerligt uppbyggda af lånets lysande fram