Göteborgsposten – 30 juli 1872, sida 2

Telegram från Mexico har meddelat, att republikens president Juarez, hvilken spelat en så framstående roll i sitt lands senare historia, aflidit d. 18 d:s af ett slagansall, ungefär 5 år efter det han lät skjuta kejsar Maximilian i Queretaro (d. 19 Juni 1867), och ett halft år efter det han sjelf blifvit omvald till president. Benito Juarez var född år 1809 i staten Oaxaca i Mexico och var af indiansk härkomst. Oaktadt den fattigdom, hvari han uppväxte, lyckades det honom att bli advokat och att skaffa sig ett namn som sådan. Efter det han blifvit guvernör i staten Oaxaca, valdes han år 1856 till medlem af kongressen och följande året till president för högsta domstolen. I apetsen för det konstitutionela partiet nekade Juarez att erkänna det af general Zuloaga upprättade regementet och bildade sjelf en regering i Vera Croz. Under det derpå följande borgerliga kriget hade han först vapenlyckan emot sig och blef flera gånger slagen af general Miramon. Sedan Zuloaga störtats genom ett militäruppror d. 23 Dec. 1858 och Miramon blifvit bans efterföljare, lyckades det Juarez i April 1859 att bli erkänd af Förenta Staternas regermg. I Mars 1861 belägrade Miramon Vera Cruz, men såg sig nödsakad att upphäfva belägri Dec. blef Miramons sista arme skingrad, och generalen mäste nu flykta till Europa. Juarez ryckte d. 11 Jan, 1861 in i Mexico, bildade der ett kabinett, erkändes af England och Frankrike och lät sig utaämnas till president. Men han kunde hvarken undertrycka do inre oroligheterna eller uppfylla sina förpligtelser mot Spanien, Frankrike och England, hvarför dessa makter i förening beslöto att företaga en expedition till Mexico. Eftersom England och Spanien förklarade sig nöjda med några vid underhandlingarne i Orizaka uppnådda eftergilter, började Frankrike ensamt kriget. Den lilla franska armön kunde likväl icke intaga det starkt befästade Puebla, utan måste draga sig tillbaka för att afvakta de förstärknivgar, som kommenderades af general Forey. År 1863 måste Juarez utrymma Mexico, derpå San Luis de Potosi och slutligen Zacatecas. Sedan kejsar Maximilian genom fransk vapenmakt uppsats på tronen, afföll den ene af Juarez generaler efter den andre, och nu återstod blott att föra ett guerillakrig mot det nya regementet. Men den franska expeditionskåren var knappast inskeppad förrän Juarez grep till offensiven och intog Matamoros (d. 24 Juni 1866). Förenta Staterna erkände Juarez som president samt skickade Campbell och general Sherman till honom som officiella representanter. Ortega, Juarez medtäflare om makten, föll i hans anhängares händer, och kejsar Maximilian, som lemnade staden nästan samtidigt med de frangen. D. 22