Göteborgsposten – 29 juli 1872, sida 2

ha att göra med en blott tillfällighet. Polisen står rådvill inför denna nya bälstad och vågar ej inskrida, fastän stadens blotta tillvaro emot höga vederbörandes tillåtelse strider mot alla polisbegrepp. Under de första veckorna försökte polisen att hålla sig till fältets egare och ville göra honom ansvarig för hvad som försiggick på hans grund; men den hedersmannen kunde bevisa, att de första hålorna gräfta utan Fans samtycke. Han hade en vacker dag funnit sin plan ockuperad, och eftersom han hvarken haft mod eller förmåga att drifva bort dessa berlinerzigenare, återstod det för honom ingenting annat, än att ingå en öfverenskommelse med de ockuperande, hvilka förbundo sig att betala honom 1 thaler i årligt arrende pr qvadratfamn. Senare kastade sig spekulationen öfver saken. Proletärer infunno sig med ett litet kapital, hvilka arrenderade delar af det omfångsrika fältet och derefter styckade ut dem till anländande kolonister. Härigenom drefs priset så i vädret, att det nu betalas 6 thlr pr qvadratsamn på de bäst belägna platserna. Der har neml. hastigt visat sig en klassskilnad i Barackia. Der har redan uppstått ett aristokratiskt qvarter, hvarest kolonisterna haft tid och penningar till att gifva sina kojor en regelbunden konstruktion, ja, tillochmed till att använda något på deras förskönande; fruntimren äro i detta sall isynnerhet outtröttliga. Man måste ju ändock ha det något bättre, än det pack, som man har till granannorlunda ut än .hos daglönerskan. Jag har varit i baracker, som voro afdelade i en sal och en sängkammare; salen var beklädd med tapeter, under det att man på brädväggen i sängkammaren uppklistrat nummer af Volkszeitung och Socialdemokrat. Andra boningar äro rysliga att se; der har gräfts ett stort bål i jorden —, och ofvanpå detta har lagts en del ris — det är allt! Jag skulle ej tala sanning, om jag sade, att lifvet härstädes är i allmänhet sorgligt. Totalintrycket är lifvande, just derför att allt hvad man ser väcker den största förvåning. En bränvinsutskänkningsplats har redan öpp: nats midt i den nya staden, en lam vagabond uppmuntrar hålornas innevånare med attspela på harmonika, och då och då tager man sig en sväng. Hustrurna känna sig rätt väl till mods; ty eftersom familjelifvet ligger blottadt för allas ögon, är det äfven rundligare tillgång på sladder. Fyra baracker ha gemensamt en skorsten, som är uppförd af lera, vattenkitteln är gemensam, och man kokar vid en gemensam eld. En spekulant har gräft en brunn och derefter hyrt ut pumpen till en man, som förser hushållen med vatten mot en betalning af en silfvergroschen pr dag. Barackia är en republik och har som sagdt bildats i trots af den höga polisens reglemente. Barackianerne regera sig sjelfva, här råder ett fullständigt selfgovernment, och de ha sålunda i hast löst det problem, hvarmed professor Gneist bråkat sin hjerna i 20 år. Eftersom polispresidiet betraktar Barackia såsom icke existerande, förser det ej staden med polisbetjenter eller väktare. Republikanerna ombesörja sjelfva säkerhetstjensten, och det så dugtigt att stölder nästan alls icke kunna ega rum. Den, som gripes på bar gerning, får antingen huden full med stryk eller blir obarmhertigt bortvisad från den hel. stadens område. Dessa menniskor ha nu skaffat sig domare, läkare, lärare och filosofer, men likväl ännu icke några prester. Lagen föreskrifver likväl så uttryckligt, att ingenting får byggas af sten eller timmer, vore det också blott ett lustbus eller ea hundkoja, utan att en roggrann teckning först insändts, hvilken blifvit gillad af polisen. Här bar likväl uppforts en hel stad, utan att polisen sett ens så mycket som ett streck på en bit papper. nm Re MW Wer le Köln. Zeit. uppträder emot 1e båda tyska korvetteraas tilltag mot Haiti, ehuru natunellateria on mankat enak tan tv man har nar; man måste väl lefva efter sitt stånd, 4 man är nog lycklig att vara gift med en kattuntryckare, och draga försorg om, att allt ser