Göteborgsposten – 27 juli 1872, sida 1

veckokronlka. i Ett uppoch nervändt förslag. — Kan ej accepteras! — Emigrationen — till Köpenhamn. — Prof på nyaste nordisk Sport-stil. — Hvem skall görait. — Jeaternotiser. — Två konserter. — Reparationer. — En dunderpuff. — Anekdot. i —— Hela Madrid håller sig nu för tiden inomhus om dagarne och är ute om nätterna, i berättas det från Spaniens hufvudstad och det vore sannerligen så godt att Göteborg gjorde så med. Istället för att från solens uppgång alltintill hennes nedergång vanka omkring i ett ständigt transpirationstillstånd skulle vi istället helt svalt och förståndigt söka göra dagen till natt och natten till dag. Man skulle då exempelvis kunna inrätta sin tid efter följande : Schema: Kl. 7 e. m. uppstigning. 8 , frukost. 9 till midnatt, arbetstid. 2 f. m. middag. 3—6 -, arbetstid. 7—9 o, spektakler, konserter eller andra förströelser. 4,10 oo. supå. 10 , till sängs. Hvilken vällust att sköta sina göromål under den sköna, svala sommarnatten mot att knoga omkring i sitt anletes svett under 30 gr. värme! Men förmodligen skall detta förslag, ehuru väl genomtänkt och praktiskt det ovilkorligen måste förefalla en oväldig granskare, icke finna gehör och tillämpning, vi vilja icke leka spaniorer, ehuruväl midt ibland oss finnes mer än en Som sej tycker spanior, Fost han inte alls å ett tecken spanior! För öfrigt Madrid, abominabla stad, der man helt kallblodigt fyrar af ordentliga generalsalvor på sin konung och drottning, hvem skulle väl vilja efterapa dig i något hänseende, en annan sak vore, om frågan gällde någonting som brukas i London... Oaktadt all denna hetta se vi dock tusentals af våra landsmän utvandra, vi mena ej denna gång för att måhända aldrig återkomma, till Amerika, utan för att tillbringa en vecka eller ett par i det glada Köpenhamn, der det ser ut som om den väntade millionen i sjelfva verket skulle finna för godt att möde. Alla som återvändt från dessa lustresor prisa enstämmigt utställningen och allt hvad dertill hörer, utom serveringen at mat och dryck, ett klagomål som gäller ej blott förfriskningsställena i utställnipgsbyggnaden utan så godt som alla dylika i Köpenhamn, undantagande de båda kulinariska storheterna Vincent och Ginderup, Köpenhamns Cadier och Wilbelm Davidsson. Efter hvad det förljudes lärer också ett ej obetydligt antal svenskar ha deltagit i firandet af 1000-årsfesten i Haugesund. Vid dylika fester, industriens och de stora minnenas, höfves det Nordens trenne folk att i våra dagar möta hvarandra, ej som fordom i strid och kif, utan i broderlighet och endrägt! En annan festlighet, hvars höga och märkliga betydelse ännu är en smula omtvistad, eger rum i morgon i Helsingborg. Vi mena de stora kapplöpningarne derstädes, vid hvilka pris komma att utdelas till ett sammanlagdt värde af åtskilliga tusentals riksdaler. Vi ha just liggande framför oss ett nummer af den tidning, som i vårt land för kapplöpningarnes sak med en värma och ett nit som måste respekteras äfven af dem, och deras antal är otvifvelaktigt ej ringa, hvilka ha svårt att biträda de åsigter, som tidningen förfäktar och äfven om det orubbliga allvar, den systematiska grundlighet, hvarmed frågorna deri behandlas, understundom måste förefalla den för sport mindre intresserade och i dess terminologi oinvigde i ej ringa grad komiska. Vi mena Tidnang för Hästvänner, Allm. Svenska kapplöpningssällskapets och Forenings til den edle Hesteavls Fremme officiella organ, som i sitt senaste nummer bl. a. meddelar en glänsande beskrifning öfver de skandinaviska hästarnes sätt att vara vid sista kapplöpningen i Hamburg. Vi kunna icke motstå frestelsen att meddela våra läsare några praktbitar ur nämnde beskrifniog. Eiter några inledande ord utbrister beskrifvaren: King Whiffler, Delusion och Legitimist hette hästarne, Godsegare 0. Scavenius och Kapten Frisk, egarne, som föresatt sig att bryta en lans med tyskarne. Hos Legitimist stannade det tyvärr vid föresatsen. Han led ännu af den i alla Berlins trainingsanstalter spridda host-epidemiens följder och hade dessutom genom ett fall i boxen blifvit tillbakasatt i sitt arbete. Icke desto mindre och fastän han var långt ifrån 5sitk startade han; men det skedde endast för att visa sin aktion och för att draga nytta af galoppen med ett utvaldt fält. Jockeyen hade erhållit ordres att stoppa när han huunit en gång ikring banan. Denna ordre utfördes punktligt. Vi anse Legitimist vara en lika god som vacker häst, och då denna vår åsigt bekräftades, icke blott af hans trainare, gamle Young, utan äfven af alla de kännare med hvilka vi hade nöjet att samtala, så sätta vi stora förhoppningar på Legitimistens verksamhet i Norden. King Wliffler var fil som en ål. Delusion ej mindre. Tyskarne ville ej tro sina ögon. När Handicapen uppgjordes, medgåfvo den tyska turfens auktoriteter visserligen att King Whiffser var at utmärkt blod, men, hette det, -han är ju i så dåliga händer!4 Och så fick han slippa in med åldersvigten. Mon Dieu, tänk bara, om King Whiffler icke varit fit som en ål och icke fått slippa in med åldersvigten!!! Men låtom vår intressante berättare fortsätta: Vi skandinaver väntade naturligtvis med den största otålighet på Hamburgs stora Handicap, i hvilket våra svenska hästar skulle deltaga. Ändtligen begifva de sig af till starten. När King Whiffler, riden af Baron K. Rothschilds jockev Webber.