Göteborgsposten – 25 juli 1872, sida 1

III. Haugesund d. 19 Juli. Den stora tusenårsfesten är sålunda slutad, slutad till allas obetirgade belåtenhet. Allt hvad man af densamma väntat sig har fullkomligt blifvit uppfyldt; festen saknade i intet hänseende denna högtidliga och storartade karaktor, som var nödvändig om denna fest skulle motsvara sin bestämmelse. De flesta af deltagarne i densamma skola kanske till och med vara ense om, att de sällan öfvervarit festligheter, så i alla enskildheter 7äl lyckade som dessa. Den stora högtidsprocessionen hade ungefär en 1. mil att gå till kungshögen. Men det oaktaat hölls den förträffligt tillsammans under hela vägen och ehuru der naturligtvis ötverallt stodo nyfikna, som ville se på ståten och isynnerhet prins Oscar, förekom dock på intet stalle den minsta störande oordning; de tre uniformerade lakajerna, som höllo sig i pringens omedelbara närhet utgjorde hela den polisstyrka, man hade ansett nödvändig att medföra och der syntes ej heller göras behof af några flera. Ja, ännu märkvärdigare, det tycktes som om will och med icke de små medaljerna med Haraldsstoden, skulle behölts, hvarmed de lyckliga vore försedda, som hade tillträde till tribunen och plattformen omkring högen. Ingen trängde sig fram,sbela uppställningen och ordnandet af processionen gick för sig som om man förut hatt en grundlig generalrepetition derpå. Tribunen vär det mest smakfulla exemplar i sitt slag, som jag någonsin sett. Rundtomkring densamma gick en krans af vapensköldar, hvarpå man läste alla de norska kungarnes namn, ända från Harald Hårfager till Carl den Femtonde, talrika troter af antika och moderna vapen slingrade sig in mellan en nästan oöfverskädlig mängd af baner och flaggdekorationer och från taket fladdrade för stormvinden en hel skog af fanor. I den yttersta kretsen sutto de högtidsklädda damerna som ett slags hedersvakt omkring den vackra ro