Göteborgsposten – 20 juli 1872, sida 2

Ett krig tyckes vara nära förestående i Sydamerika, neml. emellan kejsardömet Brasilien och Argentinska Republiken eller samma båda makter eom under åren 1865-68 voro dundsförvandter och vapenbröder mot republiken Paraguay. Kampen mot detta lands president Lopez slöt som bekant med Paraguays tullständiga underkastelse och eröfring. Men då freden skulle slutas och bytet delas, gick det argentinska Republiken på samma sätt, som det år 1866 gick med vapenbrödernaPreussen och Österrike, hvilka icke kunde förlikas om bytet från Danmarks plundring; de blefvo oense och botade hvarandra med krig. Man hade ursprunglingen beslutat, att republiken Paraguays område skulle förblifva okränkt; men då kriget väl var segerrikt slutadt, erinrade sig den argentinska republiken, att den från gamla tider hade en fordran på Gran Chaco (ett distrikt till höger om Paraguayfloden), och Brasiliens kronjurister ådagalade, att kejsardömet hade otvifvelaktiga anspråk på en provins norr om Apafloden, hvilken ursprungligen tillhört kejsardömet. I denna sin nöd afslöt det vanmäktiga Paraguay särskild fred med den starkaste af sina motståndare, Brasilien, till hvilket det alstod den äskade provinsen mot vilkor, att det skulle garantera Paraguay återstoden af dess besittvingar. Underrättelsen om denna särskilda fred framkallade genast en oerhörd upphetsning i Buenos Ayres. Den argentinske fullmäktigen blef genast återkallad från Assuncion (Paragu ys hufvudstad), der han var medlem at provisoriska regeringer, och argentinska trupper fingd befallning om att besätta hufvudstaden i Gran Chaco. Från båda sidor vexlades lidelsefulla noter (alldeles som före utbrottet af det preussiskt-österrikiska kriget 1866); pressen i Brasilien beskyllade argentinarne för förräderi och omvändt. I Mej d. å. ingick omsider underrättelse, att 2 brasilianska pansarfartyg med 700 man trupper landstigit vid ön Cerrito, för att motsätta sig argentinarnes ytterligare söretag. Regeringen i Buenos Ayres afskickade härpå general Mitre såsom ombud till Rio de Janeiro; men den brasilianska regeringen har — enligt telegram af d. 12 d:a — förklarat, att hon icke vill mottaga det argentinska sändebudet. Den diplomatiska förbindelsen mellan de båda staterna tyckes således vara afbruten. Samtidigt berättas det, att Brasilien väntar krigsammunition från Europa. I en note till regeringen i Buenos Ayres skall Brasilien hafva svarat: Vi önska icke krig, men om det utbryter, skall man finna oss förberedda. Den argentinska konfederationen räknar c:a 2 mill. innevånare; armestyrkan uppgifves till c:a 7000 man linietrupper, förutom en talrik milis, flottan till 7 krigsskepp. Brasilien har c:a 11 mill. innevånare, en stående arme om c:a 26,000 man och en flotta om 76 krigsskepp med 290 kanoner. Måhända skall det bli den argentinska konfederationens tur att nu duka under.