Göteborgsposten – 18 juli 1872, sida 2

Från Utlandet. Historien kan icke längre förfalskas, äger vår kollega Handelstidningen, detta är en sanning, och derför torde väl numera ingen, som icke hyser en förutfattad mening, den han j vill lemna, längre kunna bestrida, att det sista kriget mellan Frankrike och Preussen var en maktduell, hvilken åtråddes af båda antagonisterna. Denna duell inleddes genom let mot all folkrätt och billighet så stridande angreppet mot Danmark, hvarvid der veriassene Bruderstamm utgjorde skylten, men syftemålet i sjelfva verket var att åtkomma goda krigshamnar och sjödugligt folk för en blifvande tysk flotta, såsom äfven Kölnische Zeitung nu öppet medgifver. Den vunna fram: gången begagnades med Bismarcks hänsynslösa djerfhet till att inleda ett krakel med Österrike, för att kämpa med detta om hegemonien i Tyskland. På otroligt kort tid besegrades Österrike, Preussen slök ytterligare några landområden och ingick ett fördrag med Sydtyskland, hvilket faktiskt stälde detta i beroende at Preussen och gjorde det till en allierad, om Preussen anfölles. Detta fördrag var sårande mot Frankrike, under hvars auspicier Maingränsen uppdragits för att skilja mellan Nordoch Sydtyskland. Frankrike kände också djupare underrättelsen om detta fördrag, hvilket hemlighölls tills efter Pragerfreden, mot hvars anda det stred, än sjelfva underrättelsen o: slaget vid Sadowa; och det var, på grund af Frankrikes traditionela politik, nu tydligt, att den stora maktduellen skulle förr eller senare ovilkorligen följa, ty Preussen skulle icke stanna på sin inslagna väg, att förena hela Tyskland under sig, och Frankrike skulle icke godvilligt medgitva utförandet af denna plan, som skapade en ofantligt stark militärstat med eröfrande tendenser vid dess egna gränser och i hjertat af Europa. Den preussiska generalstabens af oss citerade nya verk om kriget med Frankrike bevisar, att Preussen nästan genast efter kriget med Österrike skred vill ordnandet af en ny mobilisering och att dess stabschef general Moltke, tillochmed uppgjorde en sälttågs plan, hvilken var öppet riktad mot Frankrike och i alla detaljer sorgtälligt utförd. Preussen var således beslutadt att våga duellen med Frankrike, om detta skulle vilja motsätia sig I utförandet af den så ihärdigt fulltöljda planen om Tysklands enande under Preussen; och det visste, att Frankrike verkligen skulle uppbjuda sina krafter deremot. Alldenstund fördraget med Sydtyskland uppställde som ett vilkor tör alliansen mellan detta och Nordtyskland, eller Preussen, att Tyskland skulle angripas, var det af vigt för den preussiska politikaus ledare att reta Frankrike til! anfall, isynnerhet som man trodde sig då kunna leda den ail