Göteborgsposten – 17 juli 1872, sida 2

tusenfaldt att beklaga; i det hr Thiers yttrade sig så och kastade sig hals öfver hufvud i den parlamentariska kampen, ställde han sig på lika fot med hvilken enskild deputerad som helst och utsatte sig för polemikens slag, såsom hvarje sådan. Man har också rätt att säga honom, att hans tal var ett af de svagaste, som han någonsin hållit. Det är för sädant, republikens president utsätter sig, då han blandar sig i debatter, för hvilka han borde förblitva främmande. Då samma fråga dagen derefter åter kom under debatt, uppträdde förre finansministern Pouyer-Quertier och motsatte sig Gaslondees förslag, i det han åter upprepade sin gamla sats om, att råämnesbeskattningen var den bäst och minst betungande akatten samt skulle afkasta 165 mill. tres. — Germain, medlem at finansutskottet, påstod att regeriugen ville ha törsamlingen till att bevilja mer, än nödigt var, 102 mill. i ytterligare inkomster skulle vara tillräckliga, i st. f. de begärda 200 mill. Germain motsatte sig bestämdt råämnesskatten. — Hr Thiers uppträdde nu för att svara. Han påstod, att de 200 millioner, som regeringen ytterligare begärt, voro högst behofliga, emedan det var nödvändigt att upprätta en amorteringssond, som var proportionel mot den offentliga skulden, att återbetala skulden till banken, och på grund af de stora finansiela förbindelser som de närvarande omständigheterna pålade landet samt af nödvändigheten att försätta landet i en verklig, militärisk försvarsställning. Thiers försvarade Gaslondes förslag, hvilket medgifver ett tllägg af flere centimer till bestående skatter, såsom det lämpligaste, och han förklarade återigen, att nationalförsamlingen måste vända sig till hans ursprungliga åsigt om råämnesbeskattningen, ifall Gaslondes förslag förkastades. Han uppläste detaljerna af den föreslagna nya beskattningen, uppgående till 200 mill., hvaraf råämnesskatten tager 93 mill., och han lät församlingen förstå, att han af försonliga skäl allena antog denna summa. Man måste nu usfinna tillräckliga bjelpkällor, för att undvika nödvändigheten af att för framtiden pålägga nya bördor. Bägaren är bitter, men den måste tömmas ända till dräggen. — Hrr Montgolfier och Germain, medlemmar af utskottet, beklagade, att hr Thiers vanställt förhållandena för utskottet. De ansåge, att en vida mindre summa, än hvad regeringen ansåg behöflig, skulle kunna erhållas från skatten på råämnen. Nu blef debatten mycket upphetsad, derför att Germain framkom med några anspelningar på nödvändigheten af att antaga en konservativ politik. Thiers genmälte, att den nuvarande regerirgen kommit till makten för att återupprätta, icke såsom upphofsmän till revolutionen. Regeringen hade beslutat att oeftergifligt undertrycka oordningen, af hvad natur som helst, materiel eller moralisk. Han tillade: I anförtrodden oss en regeringsform, som I kalladen republik. Här utbrast hela högern med rnej!, under det venstern kraftigt hurrade. Ett långvarigt tumult följde. Thiers sade, i det han vände sig till högern: Jag vördar edra åsigter, men talar om verkliga fakta. Högern protesterade åter lidelsefullt. Thiers återtog: Vi ha sökt en regeringsform, sammansatt af moderata män ur alla partier. Efter bästa förmåga skall jag söka att upprätthålla en konservativ republik. Hela högern asbröt återigen högröstadt Thiers, under det flere bifallsstormar ljödo från vonstern. Toiers uttryckte en önskan att undanrödja hvarje missförstånd emellan honom och någon del at församlingen; men det närvarande ögonblicket var icke lägligt för att afgitva en lugn och riktig tolkning af öfverenskommelsen i Bordeaux. Han sade: Mina ord och ider syfta alla i andan af en konservativ politik. Thiers slöt med att lofva församlingen en öppen redogörelse för regeringens politik, innan den började sina ferier. Han ville emellertid uppmana församliogen att icke inblanda politiska saker i de närvarande finansiela frågorna. Det utskott, som af nationalförsamlingen nedsatts för att upprätta förslagslista öfver lämpliga personer för det nya statsrådet, har ou denna lista färdig. Den har delgifvits nationalförsamlingen, hvars venster mottog den med ironiska skrattsalvor. Listan är också hållen i konservativ anda. Det utskott, som nedsatts till pröfning af krigsbudgeten, vill göra åtskilliga indragningar. Så t. ex. vill det ha bort innevånarno i Invalidhotellet, hvilka nu kosta staten årligen 2,000 fres, och i stället skicka dem till sina hemorter med en pension af 600 frea, En medlem af den yptersta venstera i nationalförsamlingen ska!l vara mycket starkt kompromet:erad i de under kriget afslutade lsveran-kontrakten, och den parlamentariska kommission, som skall prötva kontrakten, vill ha honom åtalad inför domsiol. Undersökningen mot Bazaine blir med hvarje dag mera invecklad och svår, och man tror ej att han skall komma inför krigsrätt före September månad. Marskalken har emottagit besök af den amerikanske generalen Scherman, som man känner trån fordna tider. Biskopen af Orlåans, msgr Dapanloup,