Göteborgsposten – 17 juli 1872, sida 1

industriidkarne och arbetarne i Lyon ha antingon sett den med likgiltighet eller rentaf motarbetat densamma; de sistnända ha t. ex. genom oupphörliga striker hindrat bygnaderna att bli färdiga i rättan tid. Dessa äro emellertid nu i hög grad prydliga och vackra likasom belägenheten i den utomordentiigt vackra parken töte dor utmed Rhönes strand beskrifves såsom aldeles hänförande. Utställarnes antal skola utgöra omkring 12,000, förnämligast från Frankrike och Schweiz men äfven från Norditalien och Österrike. Från Sverige torde neppeligen finnas andra utställningsartiklar än som jag tror två taflor af en bland våra artister. Men för dem at våra landsmän som efter besöket i Köpenhamn utsträcka färden litet längre nedåt Europa, torde en visit på ett par dagar i Lyon i alla fall för jemförelsens skull vara intressant nog Vigtigare än denna händelse äro de stora tilldragelserna på det politiska och sinansiela området: det nya fördraget med Tyskland och tillkännagifvandet om det nya tre-millionerslånet. Hvad den förra statshardlingen angår, så har den vederbörligen vunnit sin approbation af nationalförsamlingen. Opartiskt sedt är det svårt att fiona annat än att församlingen handlat både värdigt och praktiskt, då den antog det af regeringen uppgjorda förslaget utan fraser och utan enthusiasm. Vinsten af fördraget ligger i en enda omständighet, och denna tvifvelsutan icke obetydlig när man har med en sådan herre att göra som Bismarck, nemligen ett fullkomligt positivt bestämma tiden och vilkoren för ockupationens slut, hvilket förut var nästan öfverlemnadt åt hans goda tycke och vilja. Vilkoren för öfiigt äro ovilkorligt hårda för Frankrike, såväl i hvad som rörer bibehållandet af Tyskarnes 50,000 man otörminskade ända till den fullständiga uppgörelsen, som ock — hvad som isynnerhet sårat fransmännen — förbudet för dem att hålla någon garnison i gränsdepartementen. Någonting att egentligen glädja sig åt eller skryta med såsom en triumf tör franska regeringen och diplomatien är således fördraget ingalunda. Det berättas också, att under vissa preliminära öfverläggningar, som för en längre tid sedan försiggingo emellan Bismarck och Pouyer Quertier rörande utrymmandet af de ockuperade provinserna, den förre skall ha nöjt sig med vida mindre stränga vilkor, men att det är den nya franska armelagen som gjort honom uppretad. Det är en vanligtvis ganska väl underrättad tidning la Frangais, som först uppgisvit detta såsom ett faktum, och har ej blifvit vederlagd. Emellertid gäller det nu att anskaffa de tretusen millionerna, och det är förslaget derom, som för två dagar sedan framlades inför nationalförsamlingen. Tretusen millioner skola till och med ej ens förslå; med omkostnader och reserver för de löpande utgifterna skall summan nog stiga med ännu kanske fembundra millioner. En särskild artikel tillåter regeringen att vidtaga sådana anordningar med banker och andra stora kreditinstitutioner, hvarigenom låneoperationena resultater skola bli hastigare realisabla. Detta är af vigt, då det nyss afslutade tyska fördraget gör det möjligt att åstadkomma ockupationens upphörande genom att anticipera betalningsterminerna. — Det tros att subskriptionen skall komma att upptagas den 24, 25 och 26 Juli; ingen be: tviflar att lånet ekall bli fulltecknadt och optimisterna tala redan om fem å sexdubbla beloppet likasom vid det stora lånet i fjor. Redan på förband ser man annonser i alla bankirfönster om provisorisk teckning. Motiverna till låneprojektet äro ganska vidlyftiga och innehålla för resten allt hvad Thiers önskar, emedan de vilja gifva regeringen fullkomligt fria händer. En annan sak blir emellertid, om ej nationalförsamlingen skall tro sig böra göra nägra tillägg eller förändringar. Man befioner sig nu ej längre i samma ställning som nyss, när frågan gälde fördraget med Preussen. Församlingen trodde sig icke böra förkasta detta s8. k. befrielsefördrag och kunde svårligen göra något amendement dertill; det voterades derföre i sådan form som regeringen önskade. Men i afseende på lånet är församlingen obunden, och hon skall säkerligen begagna sig af denna frihet för att moget, ehuru med nödig skyndsamhet pröfva de förslag som blifvit framstälda. Ty det är icke nog med att erhålla de milliarder, som man önskar och begär, man måste äfven göra reda för de vilkor, hvarpå milliarderna skola upptagas och sätta pationalrepresentationed i stånd att öfvervaka och kontrollera med fullständig noggrannhet upptagandet och användandet at dessa medel. Det förtroende som man hyser och mången gång bildade regnet små pölar på 9olfvet. Ja det var svårt för dem om vintarn