Göteborgsposten – 26 juni 1872, sida 2

Hvad underhandlingarne beträffar, skall Frankrikes eista förslag gå ut på följande: Frankrike betalar den första milliarden ivom d. 15 Febr. 1873, men så fort hälften deraf är betald, utrymma de tyska trupperna departementen Marne och Haute Marne. Under loppet af år 1873 skall den andra milliarden betalas och under 1874 den tredje. Ockupationsarmn minskas med en tredjedel efter betalningen af hvarje milliard. Rörande den första halfva milliarden, hvilken skulle betalas genast, uppgifves det, att den franske finansministern redan uppnegocierar papper på London och Berlin; och möjligt är, att man vill söka få det beloppet redo utan något buller, i hopp om att derpå kunna mera lugnt maniera marknaden. Åtminstone säges det vara en offentlig hemlighet, att Rothschild redan i en månads tid lätit för franska skattkammarens räkning försigtigt köpa trattor på London. Sjelfva det stora hufvudlånet är också det, som i närvarande stund sysselsätter börsernas uppmärksamhet. Hvad detsamma beträffar, synes franska regeringen efter långvariga underhandlingar med de ledande fi nansmännen hafva kommit till det beslut att utbjuda hela lånet i en emission, vare sig att det nu kommer att uppgå till 3 eller blott till 2 2 milliarder, under det att likväl inbetalningarne på lånet skola ske terminsvis efter terminerna för utrymningen af departementen. Man tror sig neml. derigenom kunna på samma gång betinga sig lånet billigare, än om man skulle flere gånger uppträda som lånesökande, som ock förhindra en alltför stor skakning å marknaden, alldenstund kapitalerna skola under de olika mellantiderna söka sig tillbaka från Tyskland till Frankrike och England. Tiden för lånets emitterande är ännu icke bestämd. Några källor uppgifva den redan till Juli månad, andra till September oller Oktober. Man tycks ej beller vara på det klara med, huruvida en allmän subskription skall bildas för att öfvertaga hela lånet. Thiers hade häromdagea kallat till sig de främsta bankirerna i Paris jemte direktörerna för de anseddaste kreditbankorna derstädes, för att höra deras mening. Till något bestämdt beslut kom man i detta hänseende icke. Tvenne grupper tyckas ha bildats, den ena bestående af nämnda åtta kreditinrättningar, hvilka å sin sida slagit sig tillhopa och bildat ett syndikat samt till sina ombud hos Thiers utsett herrar Germain (från Orådit Lyonnais), grefve Daru (från Socistå Financidre de Paris) och Joubert (från Banque de Paris och Banque des Pays Bas); den andra gruppen kallas för den Rothschildska. Rothschild skall hafva förklarat regeringen, att han och hans vänner äro beredda att med 1800 mill. deltaga i lånet; ovisst torde dock vara, om Thiers skall vilja mottaga anbudet, hvilket är liktydigt, med en skänk till penningfurstarne af 120 å 150 millioner, hvilket belopp med säkerhet kan antagas komma att, ifall de finge öfvertaga en så betydande del, utgöra deras vinst, emedan lånet etter afslutningen måste komma att stiga mycket snabbt, minst med 5-6 fres. I förening härmed står Rothschilds operation att göra starka försäljningar af rentes, för att dessa må nedtryckas, hvaraf återigen skall följa att det nya lånets emissionskurs i sin ordning bör blifva lägre. Besynnerligt och för pariserbörsen egendomligt är, att nämnde bankirer på samma gång uppköpa det nya lånet, som ännu icke är emitteradt, hvars vilkor man ännu ej känner, med ända till 112 fres premie. Denna rörelse har väl del iden sammandragning af penningar, som visar sig i London, der man vill vara beredd att emottaga den nya låneemissionen, hvadan också Engelska Banken sett sig nödsakad att ändra sitt disconto från 3 till 3!4 proc, en åtgärd som dock torde komma att bli tillfällig, emedan lånets utbjudande naturligtvis skall låta behållningarne lika hastigt, om icke snabbare, åter strömma ut ur banken, än de nu strömma in. Till uppsjön på penningar i London medverka likväl äfven andra orsaker. Främst Alabamafrågans oafgjorda ställning. Om än ett afbrytande at underhandlingarne rörande. densamma icke skulle komma att leda till några krigiska förvecklingar, är det likväl onekligt, att frågan i ej ringa grad inverkar på många affärsgrenar och särskilt på Börsens ställning. En annan orsak äro de i England pågående strikes, hvilka förlama företagsamheten och sålunda göra ganska ansenliga kapitaler lediga, hvilka annars funnit placering i den industriela verksamheten. Times medger sjelf, att detta är förhållandet med den i London f. n. pågående striken bland byggnadsarbetarne, hvilken ensamt försatt mellan 10 och 20.000 arbetare utan eysselsättning och kommit allt byggnadsarbete i den