Göteborgsposten – 19 juni 1872, sida 1

U— Mankoll, känd för allmänheten genom sina träsnitt i Ny Illustrerad Tidning. Från Köpenhamn akrifves att i Tivoli derstädes sist. Fredag öppnades den förut bebådade utställningen af dufvor, som omfattar ett par bundrade exemplar, deraf omkring hälften utstäld af ett sällskap i Amsterdam. Utställningen berömmes såsom någonting utomordentligt i sitt slag. Norske målaren Gude anlände till Köpenhamn samtidigt med industrioch konstutställningens öppnande och kommer att under någon tid uppehålla sig derstädes. Egaren af Gianellis konditori, i börnet af Kongens Nytorv och Östergade, hr David Gianelli, har efter en längre tids sjukdom, nyligen aflidit, 44 år gammal. En del af Kasino-teaterns förnämsta artister, med hr Mantzius i spetsen, har företagit en serie-konstresa i Danmarks förnämsta landsortsstäder. Häromdagen infann sig ordföranden för den internationela arbetareföreningen i Köpenhamn, cigarrmakare Wirtz hos polisdirektören derstädes och öfverlemnade åt bonom en skrifvelse, hvari styrelsen för nämnde förening bad honom återtaga förbudet mot begagnandet af den socialistiska röda fanan. Poliedirektören svarade artigt, att han omöjligt hvarken ville eller kunde återkalla sitt förbud, men att han deremot allsingenting hade emot att den röda fanan begagnades endast med en liten förändring af national betydelse, t. ex. genom anbringandet at ett hvitt kors — som bekant färgerna och utseendet på danska nationalfanan, Dannebrogen. Nytt telegrafreglemente. K. M:t har, med ledning af den förnyade internationella telegrafkonvention, som blifvit ingången vid det sistl. vinter i Rom hållna mötet, godkänt ett af telegrafstyrelsen uppgjordt förslag till nytt Reglemente för elektriska telegrafbefordringen i riket, att i st. f. reglementet af år 1868 tillämpas fr. o. m. den 1 nästk. Juli. I det nya reglementet har äfven intagits sådana jemkningar eller tillägg till det gamla, som belunnits vara af erfarenheten påkallade och angå vissa för svenska telegrafverket egna förhållanden. — Af de förändringar, som sålunda komma att ega rum, påpeka vi, efter ett at Dagbl. gjordt utdrag, sö jande: Ijenstgöringsliden på stationerna af tredje klassen samt privatstationerna, hvilken nu å sökuedagar är inskränkt till sex timmar, har å samma dagar blifvit utsträckt till sju timmar, till fördel för den telegraferande allmänheten och äfven för telegrafverket, derigenom att den telegrafiska förbindelsen mellan dessa små stationer och de större kan bibehållas öppen längre tid af dagen — Rekommendation af telegram kommer icke vidare att ega rum, hvaremot en afsändare i stället kan begära att få sitt telegram kollationeradt, hvilket då skall ordagrant verkställas af alla de stationer, som deltaga i bestyret med telegrammeta öfversändande; men någon underrattelse om tiden, då telegrammet blifvit aflemnadt, meddelas icke åt afsändaren, derest ban icke begärt och betalt mottaguingsbevis, på sätt i annan 5, den 29, i reglementet är statigadt. För kollationering erlägges hälften af afgitten för sjelfva telegrammet. — De s. k. ångbåtstelegrammen, eller de telegram om högst tio ord, som änglartygs befälhafvare eller kommissionär undantagsvis få mot en afgift af endast 50 öre afsända, kunna hadanefter jemväl innehålla förfrågan rörande fartygets afgång och ankomst, hvilket naturligtvis blir till gagu sör fartyg, som skall anlöpa flera hamnar efter hvarandra. — Den kanske vigtigaste förändringen i hela reglementet är, att den vanliga budbäringsafgiften af 10 öre för inländskt telegrams aflemnande till mottagare inom stationsorten hädanetter icke skall erläggas at mottagaren, utan at afsändaren. Detta öfverensstämmer fullkomligt med den allmänna regeln, att alsandaren af ett telegram skall vid inlemnandet på förhand, så vidt möjligt, erlägga gamtliga afgifterna för dess fortskaffande och aflemnande till mottagaren. Genom ofvanberörda föreskrift, att budbäringsafgiften, hvilken det bittills berott på afsandarens godtfinnande att sjelf betala eller icke, ovilkorligen skall erläggas af honom, som väl i alimånhet torde vara den, för hvilken telegrammen hatva det egentliga intresset, undvikes den olågenhet, som nu ofta uppkommer för mottagaren, då afgitten skall utkräfvas, emedan, när och hvarest ett telegram till honom aflemnas, han nödgas framtaga penningar samt stundom förlora tid med vexling, hvartill kommer, att, om han icke anträffas i sitt hem eller ingen der är i tillfälle att erlägga afgiften, telegrammet återbäres till stationen, der mottagaren sedan får afhemta det. Budbäringsafgittens erläggande af afsändaren besparar äfven telegrafverket olägenheter med långa uppehåll för budbärarne och det särskilda bestyret med redovisningen för dessas uppbörd. Bortiagandet af ifrågavarande afgift har telegrafstyrelsen icke ansett sig kunna föreslå i anseende tili den vigtiga plats, som den intager i telegrafverkets inkomststat. — Anmärkningen ancående