Kapplöpningarne vid Köpenhamn. (Bref till Göteborgs-Posten). Första dagen. Köpenhamn d. 15 Juni. Vi danskar ha på de sista tre, fyra åren blifvit sports men till lit och själ. Hulpna ett godt stycke på vägen af våra sportrlitvade skånska grannar ba vi så småningom vant oss vid att alltmer vinnlägga oss om denna sak, Selskabet for den dle Hesteavls Fromme har tagit sig den an, sports-männen på båda sidor om Sundet ha gått hvarandra tillmötes i en nordisk Jockeyklub, man har börjat nära förhoppningar om att kunna kolonisera våra danska och skånska slätter med barn och barnbarn till kapplöpningshästar med europeiskt rykte och efterhand som sportsmännens ifver växte, växte också det deltagande, som allmänheten visade sporten. De båda årliga kapplöpningsdagarne på Eremitageslätten ha dersör också blifvit verkliga sestuagar för vår danska hufvudstad och tör dess skånska förstäder. Den fina verlden infinner sig vid dem i sina eleganta ekipager och i sina nya, strålande sommartoiletter, den bekanta stadiga danska medelklassen ser i kapplöpningsdagen liksom i Grundlovsdagen en dag, på hvilken man alldeles nödvändigt måste packa de stora matkorgarne, samla samiljen samt med den och korgarne belasta Kapervognene för att draga ut till Dyrebaven, till och med fattigman lägger benen på nacken och kilar åstad till ÅSkoven, der han placerar sig utmed snöret, hvarest det ingenting kostar att uppfånga en tillfällig skymt af kapplöpningarne. Äfven i år var trängseln ofantlig derute. Bokskogen prunkade i full midsommarefägring, solen myste öfver Öresund, den stora slätten hvimlade af brokiga uniformer och af mer än vanligt festligt smyckade damer, de djur, som skulle aflägga prof på sin snabbiöpareförmåga, voro denna gång at allraförsta qvalitet. Klockan fyra intann kungen sig, åtföljd af kronprinsen, kronprinsessan, prins Waldemar och en talrik svit. Kronprinsen skulle fungera som domare vid kapplöpningen och intog derför genast sin plats å det för honom reserverade stället på det allraheligaste, den s. k. Sadlingsplatsen. På en smakfullt dekorerad tribun satte sig kungen och kronprinsessan, som vid detta tilltälle tog sig föriräffligt ut i en luftig, blå sommartoilette med hvita epetegarneringar; hofvets herrar och damer blandade sig mellan sportsmännen och hela festen fick derigenom en förokad fri och animerad karakter. Då domareklockan hade ljudat och banan var klar, infunno sig de rivaliserande till första löpningen. Det var gentlemen sweepstake för alla anmälda hästar från Danmark, Sverige och Norge, som redos af nordiska jockejklubbons ledamöter eller af tjenstgörande otficerare vid de nordiska armdåerna. Banan var en engelsk mil lång och till belöning åt den segrande hade kung Kristian skänkt ett hederspris, af en smakfull och dyrbar silfverpokal. Ursprungligen voro fyra hästar antecknade till deltagande i denna löpning, men endast tre inträdde på banan, deribland ett vackert svenskt sto Cast Off, tillhörigt gretve Cösta v. Duben och som vid löpningen reda af den ifrige svenske sportsmannen löjtnant Norderliny. Djuret gjorde sin sak törtraffligt, men kom dock ett helt litet stycke efter godeegaren Scarenius Squlb, som vann priset och baron Juel-Brockadorss Dinorah, riden af frin. K. O. Bennet. Andra löpningen var det s. k. Öresundslöbet för 3-åriga hingstar och ston från de