Göteborgsposten – 15 juni 1872, sida 1

Göteborg d. 15 Juni 1872. Redan ingå ifrän den stora nordiska ivdustriutställningen i Köpenhamn de för det svenska sinnet mest glädjande underrättelser om, att vårt land der är på det värdigaste sätt representeradt genom en utställning af alster, hvilka visa, att vi allt fortfarande be finna oss i en stark industriel utveckling, som lofvar att bära de rikaste materiela frukter. Denna utveckling är således ett faktum, men det är ätven ett faktum, att densamma vunnits under inflytandet af en fri handelsoch näringslagstiftning. Denna är hos oss icke äldre, än att vi kunna mycket lätt följa dess verkningsstadier, och se, huru den lifvat företagsamhetsandan, ökat näringskällorna och höjt sinnet samt stärkt hugen för deltagande i den stora täflan med andra nationer. Allt mindre blir de misströstandes antal, hvilka förr så ofta och med så tullständig öfvertygelse utropade, att vårt land var för armt att kunna någonsin tänka på att få sio industri i någon nämnvärd grad utvecklad. De finna sig nu vederlagda af fakta: vi kunna ätven göra det med heder. Mycket återstår oss visserligen ännu; men det är egentligen de första stegen som kosta på, och sedan sjelfförtroendet vaknat, skola nog de lediga kapitalerna mer och mer söka sin placering i industriela företag. Danska Dagbladet fäster emellertid, i en artikel rörande utställningen, med rätta uppmärksamheten derpå, att denna dock bör visa oss de nordiska länderna hän på ordnandet ar en nordisk industri, och yttrar bl. a.: Den tanke, som tödt nordiska utställningar, är sund och riktig Verlusutstallningarnes betydelse är, isynnerhet tör de mindre länderna, af en temligen tvifvelaktig art. De ha sitt stora intresse, isynnerhet derför att de bidraga till att göra nyare uppfinningar allmänt bekanta; men för omsättningen mellan länderna inbördes, och isynnerhet för de mindre ländernas afsättning på de större marknaderna, ha dylika stora utställningar, der det lilla landet drunknar i massan, endast föga att betyda. Annorlunda är förhållandet, då fråga blir om ett så begränsadt och i många hänseenden nära beslägtadt område som de tre Nordiska rikena Här kan det vara tanke på, att en närmare kännedom om de olika ländernas alster äfven kan öppna nya afsättningskällor, att der så att säga kan inträda en arbetsfördelning, så det ena landet ömsesidigt utfyller det andra, och att Norden kan som ett helt på många områden frigöra sig från den utländska marknaden, då det af de utstälda föremålen blir klart, hvarmed hvartdera af länderna kan förse de andra. Ett väsentligt bidrag härtill skall kunna lemnas af de möten, som stå i samband med utställningen. Industrimötet, national-ekonomiska mötet och juristmötet skola tillsamman, hvartdera från sin stårdpunkt och på sitt område, kunna lemna mycket vigtiga bidrag till ett ökadt närmande mellan Nordens tre riken. Då industrien understödjes af sunda ekonomiska grundsatser och en liberal lagstiftning, kan mycket göras till dess befrämjande, och en hufvuduppgift vid alla tre mötena skall det bli att genom ötverenskommelser mellan män, som representera den bildade allmänna meningen och vetenskapen i de nordiska rikena, verka för undanrödjandet af alla de i lagstiftning och sedvanor liggande hindren för de fria samfärdseln mellan de så nära beslägtade folken. Söndringens tid är förbi! Det visar denna utställning och dessa möten. Den är ett vittnesbörd om, att känslan af Nordens solidaritet finnes om den än icke hade nog kraft att i pröfningens dagar föda