Göteborgsposten – 7 juni 1872, sida 1

utomordentligt rikt begåfvad man, i mycket framom sin tid, sin egen lyckas smed, en uppkomling och derföre afundad af många. I alla grenar af statsförvaltningen var han hemmastadd och anlitad; allt som han åtog sig uttörde han med okuflig energi, och sjelfve Carl Johan måste ofta öfvergifva sina älsklingsideer för den praktiske, obeveklige Wirsön. Han dog i blomman af sin ålder af öfveransträngning. Fullt betecknande för hans förmåga och skaplynne är excellensen grefve G. Lagerbjelkes yttrande: grefve Wirsåns bortgång är en stor nationalförlust; men vi andas nu lättare. Troligen har ni redan af hufvudstadstidningarne inhemtat att f. d. grefliga Fersenska huset — det kallades icke länge sedan ÅFersenska palatset — blifvit försåldt till grosshandl. Sörensen för 250,000 rdr; det utgör dock endast en del, men sjelfva kärnan, af den stora egendomen, som bildar ett vidsträckt qvarter på Blasieholmen och med det ypperligaste läge. Det ifrågavarande palatset — det kan ännu så kallas emedan det utgör en ståtlig byggnad, så inredd att den endast kan bebos af en, och af en rik, familj — är uppfördt på ett högt berg; bottenvåningen är till största delen nedsprängd i berget och afsedd blott till kök och ekonomirum. Från våningen näst öfver — den egentliga praktvåningen, med höga, magnifika rum, försedda med rik dekorering — kommer man omedelbart ut på en högt belägen terrass beväxt med ståtliga lindar, en anläggning af riksrådet grefve Fersen. Från denna terrass har man en herrlig utsigt öfver Norrströms utlopp i Saltsjön, k. slottet, Skeppsbron, Skeppsholmen och Strömparterren. I våningen en trappa högre upp äro rummen något lägre än i praktvåningen, men äfven de dyrbart inredda; de hafva varit afsedda för familjens enskilda räkning. i Under den äldre Fersenska familjens tid uppfördes efter hand visserligen på den stora arealen och omkring hufvudbyggnaden åtskilliga byggnader, men inga till den höjd att de på någon sida skymde utsigten från den förstnämnda. Dessa byggnader upplätos till bostäder åt personer som varit eller voro i familjens tjenst, och en sådan var särskildt anvisad till asyl för de ålderstigna tjenarne, som pensionerades. Under den nyssnämnde grefve Fersens tid lät han åt sin kamrerare uppföra ett litet särdeles trefligt boställe nedanför den höga terrassen och så beläget att den gamle trogne tjenaren, som var en ifrig braxenfiskare, blott skulle ha ett par hundra steg att gå för att komma till sin fiskesump, som låg förtöjd invid strömmen nära intill der han alltid hade det bästa nappet. Den nyssnämnda byggnaden har ingätt i det af hr Sörensen uppgjorda köpet, emedan han i annat fall kunnat befara att ett högre stenhus der blifvit uppfördt och med den verkan att utsigten från terrassen blifvit betydligt inskränkt. I många år har Fersenska huset varit bebodt af ryska ministern; först af excellensen Kriidener, senast af excellensen Daschkow (från 1853), hvilken, om han icke aflidit i början af detta år, skolat i sommar lemna sin plats och återvändt till Ryssland, enär han redan inträdt i den reglementerade pensionsåldern. Troligen hade äfven den nye ryske ministern gerna velat bebo Fersenska huset, men då dess egare erhöll ett köpeanbud som var särdeles fördelaktigt — hyran hade förut utgjort 10,000 rdr — så föredrog han en försäljning. Men derigenom tillintetgjordes en vacker id. För några år sedan väcktes förslag att på östra sidan af f. Fersenska egendomen uppföra en storartad, hufvudstaden värdig och ätven absolut behöflig konsertsalong, och i samband dermed tänkte man sig att äfven kunna bereda en värdig lokal för Musikaliska Akademien och dess konservatorium. Planer, ritningar och kostnadsförslag uppgjordes. Konsertsalongen skulle ställas på aktier, men det tillräckliga antalet tecknades icke, och riksdagen, hvars sång på andra toner går, ville icke heller lemna Musikaliska Akademien något byggnadsanslag. Hela förslaget föll; hufvudstaden eger fortfarande ingen annan konsertsalong än den i alla afseende olämpliga Börssalen och Musikaliska Akademien begagnar en förhyrd, trång och i andra afseenden olämplig lokal.