Göteborgsposten – 1 juni 1872, sida 1

KLVUACUD Hal IIO0T och nvad man Icke hör! Bild från nyaste tiden i 5 utkast. Första Utkastet. I paulunen. Frun (vaknar och ser morgonsolen sticka in genom rullgardinerna) Vakna Zacharias, se bara så klart solen skiner, i nästa vecka resa vi.... Herrn (yrvaken) Resa... (gäspar) au... au-a... hvad säjer du för slag ...? Frun (skarpt) Zacharias, inga dumheter... du måtts väl komma ihåg, att du lofvat oss en badresa i sommar ... du har ju sjelf sagt, att maken till goda år... (gäspar) jag tror ändå man kan ta sej en liten lur till... Herrn (i sömnen) Goda år... hafren ... leverans ... faller... (Dubbelsnarkning). Andra Utkastet. På kontoret. Frun (med en bundt papper i handen) Se här söta Zacharias, se här å räkningarne. Herrn (suckar) Jaså! (tar dem och läser halfbögt) Klädningar.. hattar... spetsar ... handskar ... promenadskor ... chignoner ... lösflä ... hm bm ... trehundra . fyrahundra semhundra... sex .. nej, sjutunnor tusan det här går alldeles på tok... Justina, du vill då alldeles ruinera mej... Frun (högt med en betecknande rörelse åt yttre kontoret) Zacharias, min engel, ä du sjuk, här ä också fasligt varmt inne... se här, drick ett glas friskt vatten... (sakta) tänk på hvad du säjer, Zacharias ... du kan väl inte begära att jag och flickorna ska resa åstad utan att ha någonting på oss. ..? Herrn (gör ett förtvifladt försök att skämta) Hm . .. hm... det kanske blefve pikant nog ... Frun (förgrymmad) Zacharias du å horribel... men ställ inte till någon scbikan, det råder jag dej... seså, får jag pengar till räkningarne eller ej? Herrn (suckar, betalar och hämnas genom alt sakta gnola) En öm och trogen maka vill Papageno ha ... Tredje Utkastet. I reflerionsapegeln. En hrannfru (tittar i spegeln) Se der kommer, minsann, den högfärdiga tru Justina med sina spinkiga döttrar, bevars hvad de ä utklutade .... Dottern. Ja, de ska resa bort och bada, kantänka ... Adele har varit så klen i vinter och Seraphine har haft en släng af frossan... Modern (sarkastiskt) Åh, den sjukan förstå vi nog ... Adelo är snart tretio och Serapbine bar nog sina fem och tjuge på nacken... skada bara, att pappas förmögenhet inte ä lika vördnadsbjudauuo . .. man påstår att Sedelberg bjuder ackord... Dottern (tittar ut) Ab, mon Dieu, en så vacker parasoll Adele har... mamma, mamma... en sådan får jag bestämdt ha mej... Modern. Gerna min flicka lilla... viba gudskelof råd vi!... Kors i allan dar... Sedelbergs kommer hit... säkert på atskedsvisit... de ä redan i tamburen .. Åh god dag, lilla söta Justine... så snällt att titta upp... och flickorna så eleganta och blomstrande som rosenknoppar . .. hjertligt välkomna (man skakar tasa och ser söt ut — utvärtes). Fjerde utkastet. Vid badet. Kunglig icktern (lorgnerar de förbigående). Rätt söt flicka, den yngsta fröken Sedelberg, klär sej väl... vacker turnyr ... Löjtnanten (smäleende). Yngsta. ..hm... minst gamla, menar du... och hvad turnyren angår ... Hör på, du måste visst tro, att pappa Sedelberg ä mycke rik ...? Sektern. Visst tusan! Göteborgsgrosshandlare, stenhus i stan och villa på landet, der herrskapet inte bor om somrarne ... Löjtnanten. Nå, då kan jag trösta dig med att Sedelberg anses vara på kneken, tack vare fruns fåfänga och flick... (reser sig hastigt upp). Ångbåten? Jo, min nådigaste fru Sedelberg, klockan precis nie ha vi ångbåten här ... Grosshandlarn å väl inte med, kan jag tro... Jaså, han å verkligen ... kunnat slita sig från millionerna ... fröken Seraphine jag har ju lof på andra valsen i afton. Femte utkastet. Korset. Grosshandlarn (hemma på kontoret summerande på Husbållskontot). Sexbundra ... sju . .. åtta... Die... tusen... tvåtusen... tre... nej, det här bär rakt uppåt väggarne . tusentals riksdaler bortkastade på bjefs och dårskaper... fruntimmerna svänga sej i sammet och siden och jag sjelf går i vända sommarkläder ... åt fanders med alla räkningar (slår igen kontorsboken och griper efter dagens tidning). Kejsarinnan Augusta ... Bazaine . . . jag vånne jag vore i hans kläder ... Thiers fått ett nytt storkors .. Nicham Ettica . . . har nu summa nitton. . . och titeln af pascha ... bederspascha, förmodligen ... Ack, hvad sjutton äro väl alla bang nitton, ÅÄttickaninberäknad, mot mitt enda . .. Si det å ett storkors som duger ! Det var sensmoralen! Vi ämna ej erbjuda vårt dramatiska försök åt någon teater, recensenterna äro så fasligt kinkiga nu för tiden och dessutom har stycket i många, många år hvarje sommar uppförts på — verldsteatern. Sommaren är inne och dir. Åhman med sitt sällskap står redo att tåga ut ur Nya Teatern för att skeppa in sig till Norge. ÄtJkkedstagandet sker radan Aot. ME. I. . — E. O— — a rn —— Äh