Göteborgsposten – 21 maj 1872, sida 2

för grundlagsändringars vidtagande. I följd af denna för tyskarne oväntadt gynnsamma ställning har den handlingsplan, som förut uppgjorts af regeringen med hänsyn till den galiziska frågan, blifvit förändrad. Segern i Böhmen tyckes ha gjort det tyska partiet öfvermodigt, och man tänker nu på en utväg att få den mycket obeqväma galiviska frågan röjd ur vägen eller begrafven, såsom vissa tidningar uttrycka sig. Det finnes likväl skäl att tro, det regeringen uppfattar sin uppgilt på ett något förnuftigare sätt; men partilidelserna äro nu engång starkt upphetsade, och det 8. k. förfatiningspartiet vill helst bereda polackarne samma öde som czecherna. För någon tid sedan nedsattes ett af tyskar och polackare bestående författningsutskott för att diskutera den galiziska frågan på basis af den lembergska landtdagens resolution af Sept. 1868. Detta utbrott har under vinterns lopp törfattat ett betänkande (elaborat), i hvilket enighet säges vara uppnådd rörande de flesta väsentliga punkterna med undantag at detansvariga ministeriet för Galizien och frågan om konurgariket Galiziens bidrag till rikets gemensamma behof. Detta betänkande ernar re geringen nu, för att vinna tid, hänskjuta till den polska landtdagens hörande i Lemberg. Det säges, att denna stämning är emot den föreslagna utjemningen, så att möjligen hela plaven kan komma att stranda. Då skall regeringen två sina händer, lemna Galizien åt sitt gamla öde och få höra hoch från sina trogna tyskar. Utgången af omröstningen i Schweiz rörande revision af förbundsförfattningen uppfattas af Tysklands organer som ett smärtsamt nederlag, men af Frankrikes som en seger. De senare säga, att omröstningen faktiskt var en kamp mellan tyskarna och de andra nationaliteter, mest fransmän, som utgöra befolkningen i Schweiz. Hade de förra segrat, heter det, skulle de blifvit allsmäktiga i republiz ken, och eftersom makten centraliserats, skulle de småningom drifvits mer och mer i armarne på Tyskland. De franska organerna fästa likväl, tro vi, för ringa vigt dervid, att schweizarne, så vidt man vet åtminstone, ilska sitt fria hemland framför allt, åtminstone framför det stora tyska fäderneslandet under den preussiska pickelhufvan, om de ån begagna sig för sina yttre meddelanden af det tyska tungomålet. Förbundsrådet är sammankalladt till d. 27 d:s för att underrättas om utgången af folkomröstningen. Italiens undervisningsminister Correnti har begärt sitt afsked. Från Spanien meddeles, att marskalk Serrano fortfarande koncentrerar sina trupper i Biscaya, der de bilda 20 bataljoner, omkr. 15,000 man starka. Carlistbanden i samma provins skola utgöra 6-å 7000 man, hvilka likväl, varnade af erfarenheten från Navarra, icke samlade afvakta truppernas anfall, utan sprida sig bland bergen, så fort de kongl. trupperna nalkas. Madrids stadsfullmäktige ha erbjudit 12 mill. realer till en allmän utställning i Madrid 1874, och provinsmunicipaliteterna 4 mill. till samma ändamål. Man tror, att provinserna och kolonierna skola teckna ytterligare 10 mill. realer. Till England skrifves från Australien, att den första lasten för i år af emigranter anländt till Wellington i början af Mars. Ombord på fartyget, som medförde några och 70 skandinaver, var mycket sjukligt, och många dödsfall hade inträffat under resan. Den rådande smittosamma sjukdomen var koppor. Stor fruktan rådde bland befolkningen på platsen. Sir Roger Tichborno — den förmento Tichborne, the olaimant — är ännu alltjemt en mycket populär personlighet i England. Central Press meddelar sålunda, att tre toaterdirektörer i London bjudit honom 2000 p. sterl., om han ville visa sig blott ett par minuter hvarje afton på scenen. Sir Roger ville likväl icke gå in derpå. Den offentliga subskription, som satts i gång för att hjelpa honom till att föra sin talan i den brottmälsprocess, som inledts omot honom, har redan inbragt öfver 3000 pund. IIaromdagen hade Sir Roger inbjudits af förpaktarne på Tichbornegodset och af innevånarne i den en half mil från Tichborne-Ilall belägna staden Alresford att bosöka denna sensre plats. Han antog inbjudningen och blef der föremål för en entusiastisk hyllning, Hästarne spändes ifrån vagnen och man drog the claimant, under hurrarop och hvistningar med näsdukar från damerna i fönstren, till hotellet Svanen, der 2000 personer voro samlade till ett meeting. De gamla isynnerhet, som kännt den ädle herren (den äkte, och hvem är den äkte?), då han var ung, samlades isynnerhet kring the claimant och ropade: Gud välsigne er, sir Roger! Pauline Lucca uppehåller sig fortfarande i London och har i ett bref förklarat sig ej vilja återvända till Berlin för sin mans skull. Han är spelare och förslösar hennes inkomster. IIon vill derför skiljas itrån honom och hädanefter endast samla för sitt barn. De arma eångerskorna synas hemsökta af ett olycksöde, då de gifta sig: de få nästan alltid slösare, drinkare eller spelare till män. Från Japan erfar man den ohyggliga underrättelsen, att en stor eldsvåda rasat i Yeddo, hvilken sträckte sig öfver 4 engelska qvadratmil och genom hvilken 30,000 mennigkar hlifvit hnugvilla.