Göteborgsposten – 15 maj 1872, sida 2

Ett besök i utställningsbyggnaden i Köpenhamn. (Efter danska Dagstelegrafen) Häromdagen voro Industriföreningens medlemmar inbjudna att bese utstallningsbyggnaden. Då man infann sig i den vackra byggnaden vid Vesterbropassagen, blef man i högsta grad öfverraskad af den förvandling, som platsen undergått. Man torde eriura sig den fula håla vid sidan af passagen, ur hvilken nu uppvuxit det herrliga palats, som skall invigas till industriens tjenst; Filosofgangens och Bastionens förut hutvudsakligast af oskyldiga små samt deras strumpstickande och pladdrande ammor bedökta stigar, ge nu genljud af yxan och hammaren, under hvilkas slag den ena stora trabyggnaden reser sig efter den andra. Vid inträdet kasta vi en beundrande blick på den stora kyrkoklockan af gjutstål, som står midtför ingången och som med sin mäktiga kläpp skall ringa in och ut de besökande morgon och alton, betrakta platsen der de stora Armstrongskanonerna skola stå och, efter att ha passerat byrän och det blifvande kafet, hvarest ännu naturligtvis ett kaos råder, befinna vi oss i utställningens centrum och glanspunkt: den stora glashallen, som bildas af den öfvertäckta gården. Denna gör ett verkligt storartadt intryck; man erfar straxt inflytandet at någonting stort, Jjust och vackert, som frambringas af det ofvanifrån infallande Jjuset och det stora glastaket med dess täta väfnad af hvita jernstänger, som slingra sig i alla riktningar och som uppbäras af väldiga, hvitmålade korintiska pelare, likasom äfven väggarnes smakfulla dekorering i hvitt understödja denna verkan. Derjemte får man äfven begrepp om de mångfaldiga, storartade och smakfullauphsatser, hvilka skola förekomma rundtom i salen. Midtför oss står ett vackert litet tempel, invigdt åt bleckslageriet och gördelmakeriet, på hvars kupolspets tronar en Herkules. Det omgifves af åtskilliga, mindre praktfulla skåp, hvilka äro bestämda för guldsmedsarbetena; dessa sistnämnda stråla genom sitt eget värde och behöfva derföre icke en så elegant utstyrsel. Till venster finnes den stora orgeln med sina 15 stämmor, hvardera om 43 oktav, som nu redan varit uppställd i flera veckor och hvars toner vid invigningsfesten och på konsertdagarne skola brusa genom hallen. Midtuti denna finna vi den stora fontänen, i hvars breda bäcken delfiner och lejongap skola utspruta sina strålar. Rundtomkring skola inrättas divaner, hvarest man, omgifven at doftande blomsterpartier, lyssnande till springbrunnarnes plaskande, kan anställa betraktelser öfver allt hvad man på utställningen hört och sett. I den bortesta delen af hallen reser sig Bing 8 Gröndahls samt Åluminias kolossala — måhända alltför kolossala — uppsatser och derinvid en terassformig dylik, bestämd för en utställning af gjutgods från Malmö.