Göteborgsposten – 13 maj 1872, sida 2

sitt råttlardigande skyndade chelten sor den politiska afdelningen i utrikesdepartementet, expeditionssekreteraren A. Lagerheim — som i första hand af tillvitelsen drabbades — att anskafla officiella materialier för sakens belysning, hvartill likvisst erfordrades åtskilliga upplysningar äfven från London. När dessa hunnit samlas aflomnade hr Lagerheim d. 27 Februari till utrikesministern h. ex. grefve v. Platen en skriftligen affattad utredning af frågan. Denna uppsats, i form af promemoria jemte dervid fogade bilagor, aflemnade h. exc. grefve v. Platen två dagar derefter i Andra kammaren, med begäran att handlingarne skulle få hvila på kammarens bord för att vara tillgängliga för hvar och en som om dem ville taga kännedom. Fastän sedan den tiden mer än två månader förflutit, har det märkliga förhållandet inträffat, att br Hedin icke gjort någon anmärkniog mot hvad i handlingarne förekommer, icke heller har någon af hufvudstadens tidningar ens ansett sig skyldig med ett ord omnämna handlingarnes innehåll, tilltöljd hvaraf både Andra kammarens flesta ledamöter och den stora allmänheten naturligtvis måste antaga att hr Hedins mot utrikesdepartementet riktade anklagelse var grundad och icke i något afseende genom de ifrågavarande handlingarne bliavit vederlagd. Under sådana omständigheter kan det vara af intresse för allmänheten alt få veta hvad dessa förbisedda handlingar innebålla. Vid ett besök någon dag mot slutet af sistförlidet års sommar i statistiska byrån förevisades hr Lagerheim några lösa blad ur ett statistiskt arbete — den ifrågavarande The Statesmans Year Book för 1871 — hvilka till byrån hade öfverlemnats at hr justitiestatsministern, med begäran att de måtte öfverses, rättas och till honom återställas, för att begagnas af utgifvaren af den nästkommande årgången. Hr Lagerheim erbjöd sig då frivilligt att genomgå texten, hvaremot de statistiska uppgifterna äfvensom den i slutet förekommande förteckningen å statistiska arbeten rörande Sverige enligt öfverenskommelse skulle at statistiska byråns tjenstemän rättas och kompletteras. Redan då samtalade byråns sekreterare och aktuarie, drr:ne Sidenbladh och Hellstenius, med hr Lagerheim om de grofva fel som i arbetet förekommo, och vid en mängd af dessa hade understrykningar redan blifvit gjorda af hr Hellstenius. Sedermera återkommo nämndes herrar flera gånger till samma ämne, då hr Lagerheim dels för det ifrågavarande, dels för ÅAlmanach de Gotha, anlitade byråns tjenstemän för erhållande af statistiska uppgifter. Häraf framgår dels att det nu är första gången som Year-Bookens utgifvare begärt några officiella uppgifter härifrån och dels att hr Lagerheimg uppmärksamhet var med stort intresse fästad på beböfligheton af rättelser i arbetet, hvilka också infördes på särskilda af honom vid den tryckta texten anbringade postpappersblad. Sedan detta rättelsearbete blifvit fulländadt, hvilket var både omfattande och tog ganska mycken tid i anspråk, aflemnade hr Lagerheim det hela till d. v. utrikesministern grefve Wachtmeister för att tillställas h. exc. Adlercreutz, hvilken dock återlemnade detsamma efter några dagar jemte en den senare tillhandakommen tryckt underrättelse med adress på VYear-Bookens utgifvare, till hvilken hr L. anmodades öfversända de ifrågavarande rättelserna. Så skedde ock d. 27 Sept. förlidet år, hvilket bestyrkes af utrikesdepartementets postbok. Härmed var nu den saken afslutad, och naturligtvis antog hr Lagerheim att utgifvaren noggrannt skulle begagna sig af de öfversända rättelserna. Men så utkom i London The Statesmanes Year Book för 1872, vtgifven af Frederik Martin Fellov of the Statistical Society of LIondon, och ett exemplar föll i händerna på hr Hedin, som använde dea på sätt här ofvan omnämnts. Om hr Hedin antingen i statistiska byrån eller i utrikesdepartementet, begge belägna under samma tak och invid den allmänna stråkvägen mellan hr Hedins bostad och riksdagshuset, begärt upplysning om verkliga förhällandet med tillkomsten af de i det engelska arbetet befintliga rent af befängda uppgifterna, så hade han derom naturligtvis fått kännedom, utan tvifvel med den påföljd att attacken mot utrikesdepartementet uteblifvit. Emellertid inträffade den, väckte stort uppseende och ansågs ganska säkert af de flesta såsom fullt berättigad, enär det antogs såsom gifvet att hr Hedin endast efter den omsorgsfullaste pröfning ville framkomma med en så graverande anklagelse, riktad mot ett helt embetsverk. Det blef nu en hederssak för dem som anklagelsen gällde att värja sig mot anfallet. Den närmast till hands liggande åtgärden var att hos m:r Martin återsordra det härifrån till honom afsända manuskriptet som innehöll de meddelade rättelserna och ändringarne. En sådan åtgärd vidtogs äfven pr telegraf, dagen etter hr Hedins yttrande afgafs i Andra kammaren; men d. 26 Februari anlände telegrafsvar (detta är vid handlingarne i original bifogadt) innehållande att de ifrågavarande papperen icke ännu af m:r Martin kunnat återfinnas. Detta svar försvårade hr Lagerheims ställning gent emot dem som hade påstått att de i Vearbooken influtna groft felaktiga uppgifterna om Sverige blifvit af någon bland utrikesdepartementets tjenstemän meddelade. Lyckligtvis kunde dock h. exc. Adlercreutz skriftligen intyga, att då han på