Göteborgsposten – 6 maj 1872, sida 1

—T L SR — —U——— —— —— hvarje det ringaste inflytande på bankens angelägenheter samt lagga allt hvad rörde densamma uteslutande i fullmäktiges händer. Tal. trodde, att det ej skulle lända till institutionens uytta att tjenstemän, som genom mångårig tjenstgöring förskaffat sig fullkomlig insigt i bankens innersta angelägenheter, ej bade ett ord att säga vis-å-vis personer, som kunde vexla om med hvarje år, och som ej alltid kunde anses hafva noggrann kännedom omni bankaffarer, helst man visste, att det otta så tillginge vid fullmäktiges utseende, att lottnin der gaf utslaget. Den kontrollerande skulle nu blifva den enda styrande. Hr Rydqvist förenade fig i samma yrkande, hvaremot utskottets hemställah försvarades af hrr Wijkander, J. J. Ekman, frihma Skogman och v. Schwerin, at hvilka den förstu de sade sig gerna medgitva, att meningen vore att öfverflytta till fullmäktige hela styrelsen; men att samma asigt redan genom 1867 års reglemente funnes bestämd. S:u godkändes deretter. Utskottets förslag i 61, att fullmakter ej skulle meddelas tjenstemän i törsta andra tjenstegraden, gaf anledning till någon ussion, efter hvilkens slut, på yrkande af hir Westman och Fåhraus, det beslöts, i likhet med en utsakottets utlåtande bifogad reservation, att fullmakt åt alla på ordinarie stat tillsatta tjenstemän skulle ineddelas. 8 66, deri utskottet hemställt, att den som uti riksbanken befordras må icke annan tjenstebefattning dessutom bibehålla eller em tiRgn, återremitterades med 38 röster mot 20. 11 Ötrige så blefvo dereter af kammaren, godkända, i likhet med hvad utskottet hemställtPå grund af detta förslags vidlyftiga beskaffenhet och då det så sent inkommit, att få af kammarens ledamöter torde hatt tid att sätta sig in i dess innehåll, yrkade hrr A. Rundbäck, Astrand och Tranchell, vid föredragning åf tredje punkten, om grundfonden, hvilken punkt de ansågo böra äterremitteras, att hela utlåtandet måtte röna samma bebandling för att hvila till nästa riksdag, och då genast vid dess början företagas till afgörande. Kammaren, som redan emellertid beslutat, att betänkandet skulle punktris föredragas vidblef, på yrkande af hrr Agardh, Gumaelius, Dujva, Haggström, P. Olsson m. fl. detta beslut; kvarefter föredragningen fortgick, och de flesta af Sina antogos. 1.5 6 bestamdes de af banken utgifna sedlar såsom de der, hvilka såsom mynt i riket må erkännas, i stället att det, enligt utskottets förslag, skulle hetat såsom laggildt betalningsmedel. Till 32 8 tillsattes ett nytt mom., motsvarande mom 2 af 53 i nuvarande reglemente och innefattande föreskrift, att lån skola beviljas i den ordringy anmälan derom ingått. Beslutet fattades hufyndsakligen på yrkande af br Ola Andersson med 63 röster mot 62. Deremot förkastades med 104 röster mot 49 den af hr Gustaf Johnsson m. fl. föreslagna bestämmelsen, att lånetiden för lån med omsättningsrätt måtte utsträckas till åtta månader i stallet för sex månader, såsom utskottet föreslagit. I-afseende å 3 35 yrkades af hrr Gustaf Johnsson, Dufva m. fl. bifall till den förstnämndes reservation om bibehållande af den utaf utskottet uteslutna bestämmelsen om ansvarsskyldighet för inlemnare af länehandlingar, ett yrkande, som dock kammaren afslog. Beträffande det af utskottet i mom. 2 föreslagna förbudet för tjenstemän, hvilka af allmänheten mottaga diskonterings-, låneoch kreditivhandlingar o. s. v. att såsom kommissionärer taga någon befattning i och för dessa ansökningars beviljande, uppstod nägon öfverläggning som slutade dermed att momentet äterremitterådes i syfte att erhålla en med mom. 1 af 124 i nuvarande . reglemente öfverensstämmande lydelse. Beslutet fattades med 67 röster mot 52, hvilka senare atgåfvos för bifall. Andra kammaren äterremitterade mom. 2 af S 43 i syfte att få genomförd en mindre redaktionsförändring i afseende bestämmelser om pröfning af vexeldiskenteringslän och kreditivansökningar. Fafseende å 61 8, med förslag bland annat tik den torändring, att inga andra tjenstemän än af tredje och fjerde tjenstegraden samt sådana af andra graden, hvilka tjenstgöra i fullmäktiges och ombudsmannaexpeditionerna, må meddelas fullmakt. Detta förslag blef efter någon diskussion godkändt med 101 röster mot 35. Beträffande 2 mom. af samma med bestämmelse om antalet af riksbankens vaktbetjening, antogs ett af hr Lyttkens framstäldt förslag att fullmäktige skulle ega utse ifrågavarande beijente till erforderligt antal. friga paragrafer af reglementet biföllos utan anmärkning. Utskottets förslag beträffande den för fullmäktige samt riksbankens och lånekontorens tjenstemän gällande stat äterremitterades. I båda kamrarne förekom till behandling lagutskottets förslag till följande förordning rörande giftomannarätten : 1 S. Mö, som myndig är, stände ej under giftoman. 2 5.. Hvad i 2 kap. 10 8 och 3 kap. 10 5 giftermålsbalken är föreskrifvet angående faders och moders samtycke såsom vilkor för äktenskapet, gälle ej i afseende på mö, som myndig är. 3 8. Stadgandet i 6 kap. 1 s giftermålsbalken om faders och moders rätt att göra mö arflös, ege ej tillämpning, der hon vid äktenskapets ingående myndig är, utom i de fall, som i 2 af samma kap. omförmälas. 4 8. Mö, som ej står under giftoman, ege sjelf göra sädant förord, som i 8 kap. giftermålsbalken sägs. Diskussionen härom räckte i Första kammaren flere timmar och var särdeles liflig. Mot den af utskottet föreslagna förändringen i dess helhet yttrade sig hrr o. Möller, grefve C. G. Mörner. v. Ehrenheim, grefve O. Mörner, Brun och grefve A. Mörner, af hvilka dock endast den sistnämnde yrkade afslag, hvaremot de öfriga talade för återremiss. De skäl, hvilka dessa talare hufvudsakligen anförde, voro: att kammaren redan vid föregående riksdagar gjijorde det då? frå.