Göteborgsposten – 30 april 1872, sida 1

elever vid dessa skolor. Galleriet var tätt besatt med damer. Jag ill anmärka att folkhögskolesaken ingalunda är odeladt populär här i landet: såsom utgången ur Grundtvigianismen måste den blifva delaktig af den opinion som drabbar detta partis lära i dess helhet. Grundtvigianismen har redan åstadkommit mycken oro inom vår kyrka, och just i dessa dagar har pastor Gunneru i Throndjems stift, som nyligen genom Högsla domstolens utslag blef dömd till böter derfe ast han vil dopet ej ville följa de auktoriserade handböckerna utan sätta en förbättrad öfversättning af 3:dje trosartikeln i stället måst taga afsked. Redan förut ha 14 prester till kyrkodepartementet ingifvit förklaring om att, i händelse Gunnerus faller, äfven de måste falla för sin tro. Följderna af den Gunnerska saken äro således ännu långt ifrån afslutade. Slutligen må det anmärkas att Jaabeckska partiet och en hel mängd af folkhögskolans vänner ha uppställt den läran, att universitetet och den klassiska bildningen inom landet gerna kunna asfskaffas medan nationen i stället skulle mottaga hela sin högre upplysning genom folkhögskolorva, i det denna nya civilisation skulle grundas uteslutande på de nationella elementerna: folkspråket, mythen och den gamla historien. I studenttöreningen har förts en många dagars debatt härom, och här försäktades dessa satser af den begåfvade folkhögskoleföreståndaren teologie-kandidaten Chr. Bruun. Bland annat förkunnades det att den långa akademiska förbildningen ej vore erforderlig för att blifva prest, utan blott meddelandet af så pass teologisk lärdom att den unge kandidaten på några månader kunde absolvera sin kurs. Den jemna striden mellan partierna, hvartill allt detta gifver anledning, gör, såsom nämndt blifvit, solkhögskolefrågan, i hvilken politik städse inblandas, i någon mån förhatlig för många, i det man ej så helt och hållet är öfvertygad om ätt den uteslutande har till syfte att verka till befrämjande af den högre folkundervisningen. Diskussionen vid folkbögskolemötet var ytterst liflig och öppnades af hr L. Schröder från Askov i Danmark med ett töredrag öfver det framställda ämnet: Om folkhögskolans uppgift, företrädesvis med hänseende dertill om hon bör verka väckande eller undervieands-. I går bölls först ett föredrag: Om aftonskolor på landet, hvarefter återstoden af dagen tillbragtes med en liflig debatt öfver temat: Höra folkhögskolorna verka i religiös riktning och huruledes? I dag förekommer till behandling det ämne, som utan tvitvel eger för den stora allmänheten det största intresse men hvilket näppeligen kan erhålla något till alla delar sannfärdigt desvarande: I hvilket förhållande bör folkhögskolan ställa sig till den politiska rörelsen samt andra samfundsrörelser inom vårt land? Det anses troligt att diskussionerna vid detta möte, och synnerligast öfver det sistanförda ämnet, skola framkalla nytt käbbel mellan partierna. Behandlingen i Stortbinget af ett förslag om 5000 Spdr till understöd åt fattiga solkhögskoleelever har blifvit uppskjuten intill dess resultatet af folkhögskolemötets förhandlingar dlifvit bekant. Det var en sann Hiobspost som i få ord tillfördes oss, när ett telegram från Skotland i Lördags hade att förkunna: Sälfisket vid Gröoland bar misslyckats. Vi ha mer än 20 dyrbara fartyg sysselsatta med denna fångst och af dessa utgöras i år åtta at ångbåtar. Man är nemligen i färd med att utbyta segel mot ånga, så att nästa år minst 14 ängtartyg från Tönsberg och städerna vid Kristianiatjorden skola vara rustade till sälfångst. Den dyrbaraste bland dessa båtar kostar med full utrustning 66,000 Spdr, de öfriga sälfångarne som äro försedde med ångmaskin knappast mindre än 45,000 Spdr. Man påräknar vanligen en bruttoinkomst af fisket på 250 å 300,000 Spdr. Men i år voro 17 sälfartyg tomma ännu d. 13 April, så att utsigten för ytterligare fångst under de återstående 2 å 3 veckorne äro ytterst tarfliga. I ett till Bergen öfver Island ingånget bref heter det att orsaken till det misslyckade sälfisket är den, att den milda vintern borttagit isen långt i söder och just i det bälte, dit sälarne i största mängd pläga söka sig hän, derför att synnerligast här skaldjur i massa förefinnas. Man söker i Norge att trösta sig öfver utfallet med åtekilliga tröstegrunder. Sälen, säger man, är ju ej för alltid försvunnen utan skall nästa år återfinnas på sin gamla fiskeplats. Dessutom när ungsälen sparas i år kommer mängden af densamma att blitva så mycket större nästa år. Då tångsten för ett helt år uteblifver kommer vidare priset på sältran m. m. att stiga måhända 50 5. Slutligen kan det ej förnekas att byggandet af fartyg för sälfångst, såsom alltid då en näringsgren börjar taga fart blifvit väl mycket forceradt här i landet, och ett års olycklig fångst skall således på ett gagneligt sätt motverka konkurrensens öfverdrift. Storthingot har för denna budgetperiod beviljat 10,000 spdr till inköp för statens räkning af utbuggna, skogar rundt omkring i landet. Utskottet hade endast föreslagit 3000 Spdr såsom förut till detta ändamål varit anslaget. Denna åtgärd helsas med bifall i denna skogsförödelsens tid och staten kommer otvifvelaktigt att göra goda affärer i tidernas lopp på dessa inköp, enär derigenom allt flere