Göteborgsposten – 26 april 1872, sida 1

belopp, för hvilket tillverkningsafgift blifvit till länets ränteri inbetald; dock endast helt eller hela kärl eller deras innehall och för hvarje gång ej mindre än 1000 k:r at normalstyrka, bitollos at hamrarne, sedan i Första kammaren grefve C. G. Mörner mot dem framställt några anmärkningar, hvilka besvarades af hr Bennich. . I 6:te punkten hade utskottet hemställt att riksdagen för sin del må besluta en sådan förändring i na gallande förordn. om bränvinstörsäljning, att den tör gästgifveri å landet meugifna utskänkningsrätt endast må komma att tillgodonjutas af den nuvarande egåren till sådant gästgitveri samt af hans hustru, så länge någon at dem letver och gåstgirverihållningen vid samma gasigitveri besörjer Frih. af Ugglas hade häremot reserverat sig och i stället hemsvallt att riksdagen måtte i underdånig skritvelse anhälla, att K. M:t täcktes låta utreda, om och under hvilka vilkor den gästgitverierna nu tillkommande utskankningsrätt må kunna af kommunerna aflösas, samt dereter i detta hänseende till riksdagen afgifva förslag. Under den diskussion, som härom uppstod, uppträdde frih. af Ugglas, som framhöll att om utskänkningsrätten börttoges, skulle uen som köpt eller i arfskitte ötvertagit ett gästgifverihemman komma att lida en oförskyld törlust, Om icke direkt för den nuvarande egaren, likvisst för haus barn eller arfvingar. Han skulle dock gerna se om kommunerna på billiga vilkor fiuge tullkomligt fria händer i fråga om bränvinsförsäljningens ordnande och hade derfore föreslagit skritvelsen till K. M:t. Haruti förenade sig hrr Hasselrot och Bennich, som dock ville hafva orden -inlosas i reservationen förändrade till inskrankas eller möjligen inlösas. Hrr v. Stackenström, v. Koch och Otorkenfelt framböllo olämpligheten af att kommunerna ej i sedlighetens intresse egde rätt att borttaga krogarna; helst rättigheten till utskänkning på gästgitverierna ingalunda vore iastad viu egenuomen, utan vore personlig, ty denna rattighet kunde afsägas eller förverkas och medföljde vid ett gästgifveris förflyttning vill nytt ställe, men stannar ej qvar vid jorden. Slutligen förenade sig dessa talare i ett at hr v. Gegerf.lt framstäldt törslag att riksdagen måtte hos K. M:t anhålla det K. M:t måtte meudela en sådan förandring i förevarande 12 5, att den o. 8. v. (lika med utskottet). Vid anställd votering blef detia förslag äfven at kammaren antaget med 61 röster mot 31, som atgåfvos för afslag. — Hrr Hasselrot och grefve J. O. Mörner anmälde reservationer mot det fattade beslutet. Etter en längre diskussion samt med 94 röster emot 69, som afgätvos för afslag, fattades på yrkande af hrr Kolmodin, Geijer, Liss Ulof Larsson, trih. Fock m. fl. at Andra kammaren samma beslut som Första kammarens i deuna fråga. Det hufvudsakligaste skälet, som af dessa talare antördes, var nödvändigheten att gifva de kommuner, som det önskade, tilltälle att befria sig från allt hvad krogar hette inom församlingen. Hrr Rylander, Heggström, Forssbeck, Ake Andersson, Uhr, Ifvarsson, Sjöberg m. fl. yrkade afslag, anförande som skäl dertör bland annat gästgitverihemmanens högre inköpspris. At Bevillningsutskottet förordade nedsättningar i tullen å Kaffe och Socker samt om beståmmande af en införseltull på råa och sönderskurna hvitbetor biföllos af båda Kamrarne. Motioner. Tvenne nya motioner väcktes under Onsdagens sammanträde i Andra Kammaren af hrr Liss Olof Larsson och Törnfeldt om ändringar i nu gällande Regeringsform. Den förre motionären föreslog, att ordet statsutgifter i 8 65 måtte utbytas mot statsregleringen, och den senare yrkade, att den hittills H. M:t konungen medgifna rättighet att utse kamrarnes talmän och vice talmän måtte öfverflyttas på Kamrarne. — pr —