Göteborgsposten – 26 april 1872, sida 1

AHPTII7 ÖoIILUPFIHÖFrån Riksdagen. Kamrarne hade i Onsdags sammanträden på såväl försom eftermiddagen, dervid hutvudsakligast följande förekom: Bevillningsutskottets memorial med förslag till voteringsproposition i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar angående allmänna bevillningen gaf anledning til en längre öfverläggning i Första kammaren, men endast till en kort diskussion i Anura kammaren. Voteringspropositionen gallde, huruvida bevillning skall påföras jernvägsbolag och audra bolag ätven vid atuelningskontor och stationer, eller endast der bolaget har sin styrelse. Utskottets förslag godkändes at Första kammaren med 66 röster mot 34 och af Andra kammaren utan votering. Hr Ribbings af lagutskottet afstyrkta motion om upphätvande at den hittills medgifna bortlottning at lösören för välgörande ändamål eller af konstsaker afslogs efter någon diskussion af båda kamrarne. I afseende å dei Andra kammaren väckta och af statsutskottet afstyrkta motioner om anslag till folkhögskolor beslöt kammaren, etter någon öfverläggning, aw bifalla ett at dess ledamöter i utskottet reservationsvis afgifvet förslag, att riksdagen ville till K. M:ts disposition anvisa ett reservationsanslag af 10,000 rdr att anvandas för sådana i verksamhet varande folkhögskolor i riket, hvilka af vederbörande landsting och dess för sådant ändamäl utseude deputerade eller inspektör förordas såsom gagneliga och förtjenta af statsbidrag, under vilkor och förbehåll i ötrigt, att landsting, kommuner eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt, bidraga med ett belopp, sammanlagt motsvarande minst dubbla summan af statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej må ötverstiga 2000 rar årligen till hvarje skola, samt att berättelse öfver skolans verksamhet årligen af dess styrelse till landstinget ingifves. — Statoradet Wennerberg, som deltog i ötverläggningen, tramhöll vigten och betydelsen af itragavarande undervisningsanstalter samt svärigheten art åstadkomma desamma utan understöd från statens sida. I båda kamiarne forehades till behandling bevillningsutskottets betänkande i anledning af framställda törslag om ändringar i förtateningarna angående vilkoren för tillverkning och törsaljning af bränvin. Kamrarne vitollo utskottets hemställan, i punkten n:r 1, om afslag på hr v. Kochs motion om borttagande at utminuteringsoch utskänkningsafgifterna for spritdrycker samt att tillverkningsalgitten i stället skulle hojas till 1 rdr 10 öre pr kannan m. m., samt lade punkten n:o 2 till handlingarna, såsom redan ötverlemnad till sammansatt statsoch berillningsutskott. Punkten n:o 3 atslogs. I denna punkt hade utskottet hemstallt: att Riksdagen mätte i underdånig skritvelse anhålla, det K. M:t ucktes utreda, om och i hvad män rattighet till upplagganue på tullnederlag at inhemskt bränvin må kunna medgifvas såväl a ort, der allmän nederlagsratt tör utlandska tullpligtiga varor atnjutes, som å andra för nederlag af branvin lampliga platser, med rätt för egaren antingen att i statskontoret återlytta den tör det å tulinederlaget inlagda beskattningsbara kannetalet enligt 11 af k. törordningen den 26 Juni 1871 belöpande tillverkningsatgitten, eller att i vederbörande landskontor anvanda nederlagsbeviset såsom betalningsmeuel för uttagning at bränvin, befintligt å brännermederlag, samt aw K. M:t derefter ville till instundande lagtima riksdag atgifva förslag i ämnet. For förslaget uttalade sig i Första kammaren endast gretve N. G. A. Sparre och hr Bennich, hvilken senare dock framstallde ert amenuement, ur hvilken den del, som handlade om äterlyftande at branvinsskatten afvensom ompnederlagsbevisetsjanvåndande sasom betalningsmedel, var utlemnad. — Emot förslaget talade brr v. Möller, v. Koeh, Faxe, gref:ne Hamilton och C. G. Mörner, hvilka samtlige tramhölo ue olagenheter för statskoutoret och landskontoren, som antagandet af utskottets törslagaskulle medtöra. Statsradet Wern framställde ätskilliga anmärkningar mot punkten. Han ansåg regeringen svårligen till nästa riksuag kuuna hiuna fiamlagga ett förslag, då man ej till dess hunne samla nagon erfarenhet i frågan. Att statskuntoret skulle vara beredt tillhandahålla ett så stort belopp som hela afgitten för branvinstillverkningen trodde han skola medföra icke ringa olägenhet, ätvensom att nederlagsberisen kunde komma att blitva ett slags bankosedlar, löpande i allmänna rörelsen, hvarigenom man ingrepe i bankens rattigheter. — Utskottets törslag blef derefter törkastadt med 58 röster mot 22, som afgåfvos tör bifall. I Andra kammaren försvarades utskottets hemställan af hrr Sven Nilsson i Etveröd, Åke Andersson Joh. Jönsson, hvaremot afslag yrkades af hrr Sjöberg, korssbeck, Heggström och P. Olsson, hvilket åtven blef kammareus beslut. Punkterna 4 och 5, hvari utskottet hemställt att 14 5 2 mom. i förevarande författning må lyda: Brauvin, som sålunda på nederlag upplägges, skall vara uppmätt och profvadt at koutrollören, som öfver nederlaget förer journal enligt töreskrifterna i gällande ordningsstadga för branvmsbrannerierna i riket; och 5:o att 1 puukten i 1 mom at 17 8 sålunua förändras: Önskar tillverkare bränvin ur nederlaget uttaga, göre derom anmälan hos kontrollören eller tillsyningsmannen, som eger utlemna det