Göteborgsposten – 26 april 1872, sida 1

—— — — — uppskattning af lyx kan ba föranledt henne att öuska bereda sin son mera komfortabla lefnadsförhållanden. — Hennes son skulle också kommit i sådana förhållauden, sade Ellen. Du erinrar dig att Frank lofvade att gifva honom en god uppfostran. — Visserligen, sade den gamle gentlemannen, och en god uppfostran är ett godt steg mot en god lefnadss ällning, men endast ett steg. Jag är till en viss grad fy sionomist, och jag får bekänna att jag hyser en något åg tanko om gossens intellektuella och moraliska egenskaper, så vidt de för närvarande kunna urskiljas, och k.nhända modern som är en klok qvinna delar mina tvifvelsmål. — Hon är stolt öfver sin son och säger att han ganska mycket liknar sin far, invände Ellen. — Hvilket neppeligen kan anses såsom en rekommendation, mitt barn, sade den gamle gentlemannen. Men du kom att nämna Frank, och det påminner mig om en fråga som jag vill göra dig: få vi vänta honom i dag eller i morgon? — Det bref som jag erhöll denna morgon säger att han sannolikt kommer i afton. Han tycks ha uträttat ärendet till sin belåtenhet. — Naturligtvis nämner han ej ett ord om att han med glädje motser nästa Onsdag; på denna betydelsefulla dag göres sannolikt ej en enda häntydan i hans bref. Det är en högst olycklig omständighet att det här obehaget med mrs Bradstock skulle råka till att ega rum just vid denna tid. — Ja verkligen, sade Ellen. Jag förmodar att det ej är nödvändigt att uppskjuta giftermålet? — Bevars väl, det skulle då aldrig kunna falla oss in! sade den gamle gentlemannen förargad. Skulle en man uppskjuta sin nieces bröllop derföre att hans grindvakterska blifvit häktad för stöld? Tänk hvad de skulle göra narr af mig vid nästa session om jag tilläte något sådant hända! Och hvad tror du väl att Frank skulle