af rätten framställda frågan: -År den af justitiekanslersembetet genom stadsfiskalen Kindbom åtalade skrift, Det Eviga Evangeliums Katekes brottslig efter det af åklagaren åberopade lagens rum, 2:dra mom. af 3:dje 8 Tryckfrihetsförordningen d. 16 Juli 18122Omedelbart härefter sammanträdde rätten och afkunnade utslag, enligt hvilket författaren till i fråga varande skrift, såsom beträdd med förnekelse af den rena evangeliska läran, för denna förbrytelse dömdes, jemlikt 8 3, mom. 2 jemte 8 5, mom. 16 tryckfrihetstörordningen, att böta ettbundra rdr till kronsn och skulle skriften konfiskeras, hvarjemte svaranden skall utgifva försutet vite för bristande inställelse vid rätten d. 19 nästl. Febr. med ett belopp af 75 rdr, att emellan kronan och åklagaren lika fördelas, samt slutligen till K. Maj:t och kronan återgälda hemtningskostnoden med det belopp, hvartill den enligt i stadgad ordning godkänd räkning uppgår. Patenter. Kommerskollegium har tillagt C. Wittenström patent under 8 år å af honom uppfunna förbättringar af omkastningsventiler och placering af regeneratorer å de 8. k. Siemens Lundinska gasugnarne; maskinfobriksidkaren O. W. Hultman å en af honom konstruerad maskin för tillverkning af en ny sorts skostift af jerneller metalltråd; J. W. Svensson och C. E. Svensson å ett af dem upptunnet jagtgevär med kammarladdning; G. 2. James under 7 år å at honom uppfunnet förbättradt sätt att förfärdiga tändrör för sprängning och andra ändamål; Lovisa Nylander patent under sex år å af benne gjord förbättring i konstruktionen af vanliga välsolar, för att å dem kunna åstadkomma s. k. kons:väfaad; C. G. Särnström likaledes patent under åtta år å en af honom konstruerad sluten uppsättniogsapparat tör masugnar; J. 0. Lundberg patent uuder tio års tid å en dubbelt verkande hydraulisk press; O. Noreljus patent under fyra år å ett nytt slags jernspislar; W. D. Rack patent under åtta år å förbättrivgar vid beredningen af pappersmassa; C. A. Specker, J. M. Waissnix och Å. Waissnix patent under nio är ä af dem uppsunna maskiner för beredande af trämassa samt tillverkning af papp utaf trä, lumpor eller halm m. m.; s. d. källaremästaren J. Widell patent under tre år å en ny sorts klackjorn; samt N. Löttiger patent under nio år å ett af Lonom uppfunnet vindhjul. En allmogens son. Vi ha förut med några ord omoämnt ett i Stockholm sistl. Mändag timadt dödsfall, i det då vid den höga åldern af fyllda 87 år afled grossbandl. Lars Montön. Öm den gamle hedersmannen, som var bördig från Nerike, meddelar Rerik. Alleb. några biografiska notiser, af hvilka vi återgifva följande: I början af år 1785 gaf bonden Olof Perssons hustru i Hesselby i Axberg lifvet åt en son, som kallades Lars. Hvad det månde blifva at det barnet, var ej godt att förutsäga, men icke förefanns just någon anledning antaga, att han skulle komma att utöfva någon mera storartad verksamhet. Fadrens gård var ej stor, och förmögenheten ringa. Det var skäl förmoda, att modren hade både vilja och förmåga att bibringa sin son undervisning och att bereda honom inträde i Örebro ekola. Der stannade han dock blott en enda termin. Då törlorade han sin moder, och fadren tog gossen hem till sig, der han öfvades i jordbruk och sysslade med åtskilliga handaslöjder, deribland äfven målning och urmakeri. Så blef han landtvärn och fältväbel, vann befalets tycke och fick rjelf tycke för krigaryrket. Etter att ha uttjent sin landtvärnstid, reste han år 1809 upp till Stoekholm för att bli militär på fullaste allvar. Men, dit anländ, fann han sin apten, hvars förord han påräknat, vara död, och detta vände om hans planer. Han tog tjenst hos en bryggare såsom bokhällare och kom sedan till en grosshandlare, hvilka båda tjenster ban innehade i tillsammans 15 år. Af sina föga betydliga löner gjorde han små besparingar och ärfde från hemmet 500 daler kopparmynt. Så fann ban sig redo att år 1824 på egen hand börja en handel och snart derefter anlägga en såpfabrik. Det sistnämnda hade sina svårigbeter. Nägot hade han läst om saken; försök gjurdes med tvitvelaktig framgång; omsider gick det bättre, hvartill råd och anvisningar af den store kemisten Berzelius väsendtligen torde hafva bidragit. Emellertid drefs såpfabriken till en början i minsta möjliga skala. Han hade en enda medhjelpare, hvilken tillika drog omkring med fabrikatet till kunderna. Nägot förtjenades dock, hvilket användes till affarens utvidgande. Sedermera har under nära ett halft århundrade affaren gått väl, skötts med omtanka och klokhet, smått efterhand utvecklats, såpfabriken har fått ett par kusiner: en talgoch en stearin-ljustabrik. Bondgossen, som kom fattig upp till Stockholm, har der aflidit aktad och ärad, samt efterlemnar, som man tror, en million, om ej mera.