Göteborgsposten – 15 april 1872, sida 2

att Tyskland numera icke Fan hysa några krigiska afsigter mot Ryssland. Behöfs det vidare kommentarier: Upprepade korrespondenser från Berlin lemna mycket dystra skildringar af den närvarande boningsbristen i förening med en tilltagande osäkerhet. Veckan efter d. 1 April, fly ttningsdagen, hade polisen skaffat inemot 720 personer provisoriskt logis i arbetslokaler, asyler och offentliga byggnader, men flere tusenden, som icke ville anlita den allmänna barmhertigheten, voro i den ömkligaste belägenhet. Gamla jernvägsvagnar, skjul och vagnsbodar i utkanterna af Berlin blefvo till en del uthyrda till höga priser åt dessa olyckliga busvilla. Under de massiva broar och viadukter, som finnas utantör Berlin längs den s. k. sammanbindningsbanan, hade talrika familjer uppslagit sina bopålar, men voro utsatta för blåst, nattkyla och fuktighet. Det märkliga är, att den tyska och specielt berlinerpressen dagligen sysselsätter sig med lösningen af de sociala problemerna och arbetarefrågan i allmänhet, utan att hittills någonting allvarligt gjorts för att lösa det föreliggande svåra problemet: boningsbristen i hufvudstaden, fastän det i Berlin efter kriget med Frankrike hopats oerhörda massor af disponibla kapitaler. En korreep. till Times från Berlin skrifver rörande detta ämne d. 6 d:s: Få städer ha under den nyare tiden haft on så snabh utveckling som Berlin; den har isynnerhet under det sista året gränsat till det sagolika. Det är som en guldström öfversvämmat staden; denua öde och sandiga trakt har plötsligt blifvit säte tör cerhörda rikedomar. Under de sista 12 månaderna ha oräkneliga banker och aktiebolag dykat upp här med en hast, som svampar efter ett regn. Ilundradetals millioner thaler ha nedlagts i nya aktier, och otroliga summor ha förtjents genom penningmarknadens stigande tendens. Denna rörelse fortfar med oförminskad styrka, och allmänheten är städse villig att deltaga i nya aktieföretag. Berlins banker äro nästan lika talrika som Londons, och då man medräknar deras filialer, skola de kapitaler, öfver hvilka de förfoga, ej stå mycket tillbaka för Londons kapitalrikedom. Aktiebolagen utsträcka sig till alla bandelsoch fabriksgrenar, och eftersom de äro baserade på gamla, rennomerade firmors namn, lofva de säkra inkomster. Den enskilda spekulationen tilltager i samma grad; anbudet om kapital öfverstiger alltid den önskade summan. Industriens uppblomstring har baft till följd, att arbetarnes lön stigit med 50 till 100 2, under de sista 6 åren; men priset på lifsmedel och hushyrorna ha ätvenledes stigit med otrolig hastighet. Emedan rikt folk oupphörligt flyttar in från provinserna, har hyran för eleganta boningar stigit till tredubbla beloppet, och äfven de lägsta och fattigaste klasserna måste betala 50 2; mera än före kriget. Hyrorna ba uppnått ungefär samma höjd som i London. Gasförbrukningen har under de sista två åren stigit till dubbla beloppet. Inom alla qvarter i staden uppföras torghaller; antalet vagnar och ekipager af älla slag har stigit otroligt i jemförelse mot förr; stadens budget, som år 1858 uppgick till 4 mill. thlr, har nu stigit till 6—7 mill. Stadens ntvidgning bar likväl icke hållit jemna steg med det stora hopandet af rikedomar. Den stora vinst, som spekulationen i aktier gifvit, har afhållit kapitalisterna ifrån att lägga ned sina penningar i jordegendomar och hus. Alltsedan danska kriget har man visat motvilja mot att lägga penningar i byggnadsföretag. Detta har framkallat den stora boningsbristen. Fastän många menniskor med anspråkslösa inkomster lemna Berlin, har likväl tillströmningen af rika och fattiga varit ännu större. Efter freden i Versailles bar denna dyrhet i afseende på boningar blifvit en riktig landsplåga för Berlin. Det säges likväl nu, att byggnadsbolag med stora kapitaler äro i begrepp att bilda sig; om blott murarena vilja låta bli att göra strike i sommar, har man hopp om att den värsta nöden kan bli afhulpen. Emellertid har nu spekulationen i fastigbeter, hvilken hittills ringaktats; utbrutit med våldsamheten hos en epidemi och drifvit upp husen till fabelaktiga priser. Att man idag betalar minst 30 2, mera för ett hur, än för en månad sedan hör till vanligheten. Tegelstenen har blifvit så dyr, att man nästan för samma penningar kan förskrifva naturlig sten från Sachsen och Harz. För 6 år sedan var en inkomst af 500 pund sterl. (9600 rdr) tillräcklig för en bildad tamilj med moderata letnadsanspråk: nu är den dubbla summan ej tillräcklig. In följd af denna sociala omhvälfning är, att hela den militära och civila tjenstemannaklassen samt vetenskapsmän och lirare äro f. n. ur stånd att lefva efter sina behof i Berlin. Deras löner ha höjts med 20 25, men hvad förslår detta på en tid, då lifvet blifvit en så dyrbar lyx? I samma mån som tjenstemannaklassen sjunker på den sociala skalan, stiger handelsklassen i vädret och bildar en aristokrati, som söker ait genom yttre glans dölja, hvad den saknar i inre bildning. Korresp. slutar sin skritvelse med den anmärkningen, att det icke så mycket är da trån Frankrike inbetalta 625 mill. thir, som åstadkommit den stora omhvälfningen i Berlin, som mera det stora förtroendet till Preussens finanser och till den nya kejsarstadens uppblomstring, som gjort sig gällande inom hela Tyskland efter det sista lyckliga kriget. Från Tyskland skrifves i öfrigt, att de preussiska biskoparne hållit konferens i Fulda arv Aa NDNele