Göteborgsposten – 11 april 1872, sida 1

—— — — dessa möjliga brister bjert framträda. Såväl fru Pousette (isynnerhet andra gången stycket gafs) i markisionans och fru Boström i baronessans roll utvecklade ett godt spel. Den senare visste att gifva sin roll, som svälvar öfver på gränsen till någonting å la cocotte, undvika bränningarne och gifva den en god nyans oaktadt sqvalleroch förtallystnaden. M:ll Johannesän, som med framgång mer och mer lyckas motarbeta röstens sträfhet, kanske mest genom att göra den blott naturlig, utvecklade täckhet och behag i den unga arftagerskans roll; men denna är anlagd på utvecklingen af en okonstlad, barnsl g naivetå, och intrycket af tillvaron af en sådan erforo vi icke. Naiveteten var något konstlad, något gjord, hvarigenom figuren ätven i någon mån förlorade det friska, som vi velat se deri. Äfven i detta hänseende bör den unga skådespelerskan söka återvända till det naturliga, på hvars område de flesta framgångarna dock äro i längden att vinna. Hr Pousette var en ståtlig och ypperlig gubbe, visserligen mera tillhörande familjetaflans staffage, men äfven såsom sådan i ej ringa mån bidragande till helgjutenheten och dermed äfven till effekten. Hr Wagner tycktes oss föga motsvara hvad man bort vänta i afseende på marquis de Villemere, en drömmare och svärmare, men en fin ädling, hvilken heldre ruinerar sig sjelf än han vill tillåta sin broder hertigen att genom ett vagabondlif emutsa sitt namn. Denna finhet och den elegans, som måste tillhöra honom, saknades, hvaremot vi mera sågo en rättfram, hederlig ung borgare. Karakteren är dock i sin helhet misstecknad af förf. och således svår att gifva intresse i framställningen. Hr Wagners manliga framsägande af sin roll och kraft i känsloutbrotten åstadkommo dock en god effekt. Med -Marquis de Villemere, i hvars återgifvande vi vilja se bebådelsen till ett alltjemt i fiohet stigande utförande af den goda fransyska komedien, och Don Cesar de Bazano, som i går gafs, afslutar hr Stjernström 8.tt gästspel härstädes, hvilket varit en följd af njutningar för vår publik, af triumter för konstnären och af framgångar i älven andra afseenden för dir. Åhman, i det att nästan samtliga de tjugosex föreställningar, i hvilka br Stjernström uppträdt, gifvits för fullsatt salong. Detta var naturligtvis äfven i går fallet. Hr Stjernström har som bekant sin älsklingsroll som don Cesar, och han utförde den i går med en spänstighet, ett lif, som kom åskådarne att förgäta, att tiden i verkligheten strött svö öfver konstnärens hufvud. De på ett utmärkt sätt föredragna kupletterna i andra akten måste naturligtvis sjungas da capo, och efter föreställningens slut inropades hr Stjernström, som i några hjertliga ord uthragio sitt tuok till publiken, hvarpå återigen en inropning följde under ihållande applåder. Rättvisan fordrar det erkännandet, att denna afskedsföreställning spelades af samtliga deri uppträdande väl. : . Allmänheten skall helt säkert med fägnad emottaga underrättelsen om, att vi i dagarne ha att motse ett gästbesök af en annan i sin genre här i vårt land oupphunnen konstnär, hr Fredrik Deland, som anländer hit i morgon och uppträder för första gången om Tisdag. Prof. L. Dietrichson anlände med snälltåget igår afton till staden och börjar i afton å Mindre Börssalen sina föreläsningar om-De kristna konstidealernas ursprung. Prof. D. eger här, sedan föregående föreläsningeserier, så många varma beundrare af hans ovanliga förmåga att som föreläsare fängsla och lara, att han äfven denna gång utan tvifvel skall kunna påräkna en mycket talrik och mycket intresserad åhörarekrets. Olyckshändelse. Snickeriarbetaren Petter NIlsson, anställd vid stadens arbeten, råkade igår e. m. under det han i stallet till stadshuset var sysselsatt med arbete nedfalla från en stege och i fallet tå sitt ena ben afbrutet, hvarför han i droska måste afföras till Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset. Ilelsotillståndet i Göteborg. Läkaresällskapets rapport ofver sjukligheten härstädes under tiden trån d. 1 till d. 7 d:s innehåller följande: Sjukligheten icke betydlig. (360 anm. fall). Inom enskild nraktik meact mäns. 1