Göteborgsposten – 8 april 1872, sida 1

Författaren påminner till en början om den bekanta omständigheten att de skånska stenkolens bildning ej härleder sig från den egentliga stenkolsformationstiden utan från den s. k. Juraperioden. Redan häraf kan man sluta till att de bl. a. i värmeledande kraft måste vara betydligt underlägsna de engelska. Men det gitves äfven andra förhällanden, hvilka göra det oförklarligt för hr Johnstrup hvad som kunnat framkalla ven saa storartet Svindel med Aktierne i de svenske Kulgruber. Han erinrar om att man genom borrningsförsök, huru omsorgstullt dessa än verkställas, aldrig säkert kan utröna i hvad mån kolet förekommer mängdt med flis och skiffer samt att ett kollagers mäktighet icke är det enda hvarpå saken beror. Desto djupare grufvorna äro, desto större blifva olla produktionsomkostnaderna och sarskilt tillväxa 1 hög grad utgifterna för att afleda det star kare tillströnmande vattnet. Vid Höganäs, hvarest djupet dock blott utgör 300 fot, är vattentillströmningen, etter ohka årstider, ej mindre än 150 å 210 kubiktot i minuten. Med stöd af dessa jemte andra likartade skäl kommer hr Johnstrup till den slutsats att de skånska stenkolsgrutvorna ega en framtid endast under den förutsättning, att det nuvarande, af arbetsinställningar och höga arbetslöner föranledda dyra priset på engelska kol kommer att bestå. Och med hänsyn till sitt eget land uttalar hr Johnstrup den mening att borrningsförsök efter stenkol i Danmark blott böra företagas i rent vetenskapligt intresseDå steokolsfynden i Skåne f. n. tilldraga sig uppmärksamhet från hela nationens sida och då lottbrefven i de bolag, som bildat sig fr att tillgodogöra dessa fynd, äro föremål för en storartad och ganska allmän spekulation, hafva vi ej velat undanbålla våra läsare detta inlägg till frågans afgörande, som afgifvite af en förtjent fackman från brödrariket. Men på samma gång anse vi oss böra erinra, att resultatet af den senaste borrningen vid Raus, såsom förut blifvit nämndt, ej vid uppsatsens författande var för hr Johnstrup kärdt samt att han synes vara ledd af en väl stark åtrå till att sörekomma likartad spekulation i Danmark, hvarest kolbrytningen måste föregå under betydligt mera ogynnsamma omständigheter än i Sverige. En af Skandinaviens utmärktaste vetenskapsmän, prot. Wilh. Blomstrand i Lund, har hittills med vetenskapligt granskande blick följt arbetena vid Raus och de ötver dem publicerade uppgifterna. Viäro för vår del öfvertygade att hans yttranden äro de, som bäst kunna tjena till ledning för deras omdöme, hvilka af en eller annan anledning äro intresserade i saken, Sjukvårdsärenden. Till provincialläkare i Råneå distrikt af Norbottens län har d:r E. G. Boqvist blifvit umamnd. YPkå förolag till den lediga lazarettstjensten i Halmstad har af lazarettodirektionen blifvit uppförde: i första rummet lazarettsläkaren Svensson, i det andra lazarettslakaren Bolin och i det tredje t. f. lozacettsläkaren Lindh med förord för den sistnämnde. Armen. Regeringen bar utnämnt: vid Svea art-reg:te till major t. f. taltygmästaren majoren i artilleriet m. m. C. G. Brenhol:z, till kaptener: löjtn. H. O. Pryiz och C. J. Abenius, och till lojtnanter: underiöjtn. A. E. Öberg och J. Chr. Heffoer; samt i armåu: ull öfveretelöjtnant, majoren vid Uplands reg:te m. m. S. F. Bonm, och till underlöjtnant, f. d. tanjunkaren vid lifregementets husarkår, svärdsmannen G. F. Brodn. Assked. På derom gjorda ansökningar har atsked beviljats åt öfverstlöjtn. i armån, majoren vid Uplands reg:te S. F. Bohm och auditören vid Kronobergs reg:te Olof Engdahl. Seglationen å Wenern. Från Wenersborg skrefs i Fredags: Vioterliggarne i vår bamn äro snart färdiga att löpa ut. Dettasenare torde dock allt dröja ännu någon tid, ty ehuru Trollhätte slussar, eniigt tillkännagifvande, komma att öppnas nästa Onsdag, är tsen på flere ställen i Götaelf samt emellan Brinkebergskulle och Gropbron så stark, att den icke af något ångfartyg lär kunna bräckag faan 2 — 1:722 so