Göteborgsposten – 22 mars 1872, sida 1

Våren är i annalkande, hvadan jag anser tiden vara inne att, till efterrättelse för dem af de hemmavarande som börja bereda sig på att företaga öfverresan till Amerika, återigen afråda alla ifrån att utsträcka färden till de södra staterna, der emigranten lätt kan råka i ett elände, svårare än det, i hvilket den fattigaste stattorpare derhemma ser sig försatt. Utom derigenom att det hår rådande klimatet icke är passande för nordbon i allmänhet, hotas den fattige skandinavens helsa och lif i så mycket kögre grad på grund af den behandling; som kommer honom till del på de stora plantagerna, der en tryckande värme, hårdt arbete, ohelsosam och knapp föda, brist på dricksvatten och en obetydlig lön bidraga till att göra honom olycklig och förtviflad. För omkring fyra år sedan inrättades i Neworleans af den lagstiftande församlingen en emigrantbyrå, hvilken tillsatte agenter i flera af Europas hufvodstäder. Och hade man särskilt räknat på att genom den i Stockholm stationerade generalagenten C. F. Gråef lyckas förmå många skandinaver att begifva sig hit, men lyckligtvis gick icke detta hopp så alldeles i