Göteborgsposten – 20 mars 1872, sida 2

väcka process emot er, och genom edert uppträdande under försvaret skall ni utan tvifvel hafva ådragit eder alla hederliga och rättänkande mäns förakt (starkt bifall från åhörarne). Jag vill endast varna eder för att tro, att ni kan vidare förfölja detta olyckliga par, den förtviflade äkte mannen, som är ötverväldigad af sorg och blygsel öfver, att det i hans hustrus lefnad finnes en eller annan svag punkt, om hvilken han varit i fullständig okunnighet, och henne, som ryst tillbaka för den grymma tortyren att skola återigen möta er inför en offentlig domstol och undergå den skärseld, ni så skoningslöst beredt henne. Jag råder: er till att ej förnya eller upprepa försöket att tyrannisera henne med t:illhjelp at det, ni vet om henne. Lät mig framför allt varna er för att tro, att något civiliseradt samfund skall frikänna eder från det skändliga beteende, hvartill ni gjort er skyldig, derför att det kan finnas en eller annan gnista af sanning i edra beskyllningar. a Chafferts hade tillika anklagats för att ha försökt att pressa ut penningar af en annan högt uppsatt man; som han beskyllt för tvegifte. Men då detta mål dagen efter det föregående skulle förekomma, tillkänaagafs inför rätten, att äfven denna anklagelse blifvit tillbakatagen. Domaren uttalade jemväl nu sitt starka ogillande af Chaffers handlingssätt, hvartill denne svarade, att han förklarade domaren hafva dagen förut öfverskridit sin befogenhet, och hotade med att saken skulle ej stanna dervid. I England har professorn i sanskrit vid universitetet i London, d:r Goldsticker, aflidit. Han var en af de lärdaste sanskritkönnarne i vår tid. Född i Königsberg, hade han likasom Kant: erhållit hela sin skoloch universitetsbildning i denna stad. Han började tidigt studera sanskrit, men var derjemte väl bevandrad i grekisk, latinsk och modern litteratur samt i filosofiens historia. Då han dog, var ban ordf, i filologiska sällskapet i London. De i London befintliga franska medlemmarne af Iuternationale hade i Måndags (årsdagen för striden på Montmartre och Kommunens utropande i Paris) ett stort möte för politiska flyktingar ur alla nationer. Globe anser engelska regeringen vara berättigad att inskrida mot ett sädant missbruk af Englands gästfrihet. Det fransk-engelska handelsfördraget är, såsom ock telegrafen redan berättat, nu uppsagdt, och i Mars månad nästa år skall såväl Frankrike som England kunna omgestalta sina införseltullar. Times anser dock frihandelspolitiken så stadgad i England, der man fullt uppskattar frihandelns fördelar, att densamma icke skall uppgifvas. Fraakri kes regering har återvändt till tanken att upptaga 120 mill. af skatten på råämnen. Eftersom alla andra beskattningsförslag blifvit af regeringen förkastade, skall nationalförsamlingen nu troligen antaga råämnesbeskattningen. Diskussionen ang. Lefrancs presslagsförslag skall uppskjatas tills efter påsk. Lebeau, direktör för Officiela Tidningen under Kommunen, har undkommit från Versailles och anländt till Bryssel. D. 14 d:s gaf Italienska legationen i Paris en stor middag med anledning af konung Victor Emanuels födelsedag. Franske utrikesministern och det nya franska sändebudet hos konungen af Italien voro tillstädes; särskilt nämnes äfven den svenske ministern. Vallagsutskottet har efter en uttömmande debatt förkastat principen om en tvågradig röstskala och bestämt sig för bibehållandet af den allmänna rösträtten. Jules Simon har inom undervisningsutskottet förklarat, att han vill fasthålla vid sitt skollagsförslag ordagrannt såsom han väckt det. Konung Amadeo af Spanien synes nu omöjligen kunna hålla sig längre qvar. Hans afresa är ej längre en tids-, utan en dagsfråga. Han kan ej längre lita på garnisonen i Madrid, och skulle ett uppror plötsligt utbrista der, skulle han stå alldeles utan skydd. Det olyckliga landet synes gå en ny anarki till mötes. Kardinal Antonelli i Rom är nu återställd till helsan. En Nationalsubskription förordas för resandet af en staty i Rom åt Mazzini. Preussens regering förbereder omfattande åtgärder mot de katolska Casinos, hvilka visat sig vara en hufvudhärd för den klerikala agitationen. Ielegrammer.