Göteborgsposten – 16 mars 1872, sida 1

arrendatorn skall uppsägas och så står då ändtligen, d. 1 nästkommande Oktober, det åldriga, men. Yanprydande minnesmärket från slydda tider färdigt att rifvas. Nu är det visserligen sannt, att man ej kan stanna endast härvid, att samtidigt ofta berörda Åbryggamåste omskapas och moderniseras, att den skräpiga och förvittrade kajen utmed nämnde å måste omläggas o. 8. v. hvilket allt utan tvitvel skall medföra ganska dryga omkostnader, men vi veta också, att då det gäller dylika 4storverk, här ej heller saknande sin betydelse i sanitärt hänseende — Vallgrafvens uppfriskande — vårt samhälle ej brukar skygga tillbaka för pekuniära uppoffringar. Blanches qvicka lustspel Döden Fadder har tvenne gånger fyllt Nya Teaterns salong. Hr Stjernström, kolaren-underdoktorn, har med vanlig bonhommie framsagt sina uddiga repliker både till de lofvando. och till sjelivaste Döden samt sjungit sina kupletter — den sköna slutkupletten, ett litet poem för sig, inberäknad — så, som endast han kan sjunga dem, hr Gardt har framställt mannen med lien godt och utan öfverdrift, de öfriga medspelande ha utfört sina mindre betydande roller till allmänhetens belåtenhet, sistnämnde allsmäktige potentat har synoch börbarligen visat sig road och följaktligen torde stycket mer än en gång komma att gå igen-. En liten anmärkning i förbigående. Det klagas allmänt och berättigadt öfver att ett alltför stort antal ståplatser säljas till amfiteatern, något hvarom en hvar lätt kan öfvertyga sig en spektakelafton, då huset är utsåldt. De redan trån början. alltför smala gångarne mellan väggen och bänkraderna äro då uppfyllda af en så tätt sammanpackad åskådaremassa, att till och med den manlige åskådaren, som har sin plats på någon af de nedre bänkraderna, drar i betänkande att bana sig väg genom denna mur af menniskoryggar, huru mycket mera obehagligt skall det då ej vara för de qvinliga biljett-egare, hvilka befinna sig i samma fördömelse? Vi påpeka förhållandet, vissa om att en ändring ej skall låta vänta på sig. Denna vår anmärkning rörde teaterns direktör, men vi ha hört damerna klaga älven öfver något annat och det rör de manliga spektatörerna, också i detta fall de på amfiteatern. De — damerna — anso nemligen att foyerns lockelser med fog kunna anses oemotståndliga en, högst två gånger under aftonens lopp, men, mena de, nog är det bra obarmhertigt att tvinga oss stiga upp under hoarenda mellanakt? Klagomålet är framfördt, till den kraft och verkan, det hafva kan. Men alltför stränga få damerna dock ej vara. Eljest kan det hända här som det nyligen hände på Josephstadtsteatern i Wien. Se här, hvad som tilldrog sig: En viss doktor Rudolph Geitler och bans fru hade sin plats ytterst på en bänk. En ung herre, som hade biljett längre in på bänken, anlände; doktorn och hans äkta hälft reste på sig, men i detsamma blef den unge mannen tilltalad af en bakom honom sittande person, han framkastade några ord till svar, 4 ; j men dessförinnan hade tålamodet förgått fru : doktorinnan, som fortfarande fick förbli sä-J ende. Hon gaf sin man ett vältaligt ögon-J! kast, denne gaf sin motståndare en lika f vältalig puff i bröstet, denne insåg ögonblick-i ligen sin oartighet, framstammade några ord : till ursäkt och fortsatte sin väg. Dermed t trodde han sig ha uppfyllt allan rättfärdighet, t och hade det väl också på det hela taget. : Under en mellanakt i slutet af stycket, ville i: han emellertid gå ut, han passerade oantastad 0 linien, mon då han kom till den fientliga fört posten, doktorn och hans maka, röt den först-JI nämnde till honom: Ja, ut kommer ni herre, b men så, potz tausend, om jag släpper er in igen l! f Med skäl harmsen utbrast den unge mannen: p och med hvad rättighet, om jag får lof att Åb fråga: Till svar fattade doktorn honom i ; kragen och trängde honom under utrop: Ut 5 med dig, lymmel!, fram mot dörren. Stor s uppståndelse, polisen anlände och slutet blef Pp att den hetlefrade doktorn inför rätta fick erjl känna sin förseelse och dömdes till höga bö6 ter eller motsvarande fyra dagars arrest. o Hvem hade han väl nu att tacka för allt : detta? Sig sjelf och den ohöflige unge mansl nen!höra vi från alla håll i sopran och alt. I a Ja, naturligtvis ! Å fö Å Mindre Teatern hade Kristian Mantb sius i Måndags till sin uppläsning samlat 8. en temligen talrik men mycket lifvad publik. Lundgrnska sällskapet afslutar redan imorb. son sin korta sejour å samma teater med re Skuggor och dagrar, folkskådespel i 6 tafäl or af Uller samt en folkdans Jänta och jag, stt lockande Söndagsprogram efter hvad det gi vill synas. i Auktionen å de till symötestöreningen rå zodhetsfullt aflemnade arbetena eger rum idag so Frimurarelogens pelarsal kl. 10 till 3 och st rån kl. 5 e. m. tills katalogen blifvit genomjesången. Utställningen igår var mycket talm ikt besökt och forelöbig gjordes briljanta ffärer såväl i kataloger, hvilka omsattes högt tel tver pari, 25 öre, som i förfriskningar tillt dandahållna i en näpen buffet, Både katalog-De. örsäljniagen och serveringen i buffeben, äfvit rensom förevisningen af de många, olikartade yå rtiklarne bestreds af unga, älskvärda damer. Pi 7öretaget, hvars menniskovänliga syfte svårigen af någon bör kunna missförstås, har såtur anda börjat med de mest ljusa förhoppningar, h vilka auktionen idag utan tvifvel skall bringa ll2