Göteborgsposten – 8 mars 1872, sida 1

———————————— SVE än den personliga säkerheten, och oaktadt de mildrade bestämmelser, som ingått i 1864 års strafflag, tälde de väl vid en revision. Utskottet hade derför hemställt om följande förändrade lydelse af 11 S i strafflagens 20 kap. Begär någon andra resan stöld, må tiden för det straffarbete, hvartill han för den gerning gjort sig skyldig, ökas med högst två år. . Begår någon tredje resan stöld, ökes tiden för straffarbetet med högst 4 år utöfver hvad för den gerning första gången följa bör. Ä Kommer han åter fjerde gången eller oftare, dömes till straffarbete från och med fyra till och med tio år; dock må, der omständigheterna äro synnerligen mildrande, tiden för straffarbete till två år nedsättas. Inträffar fall, som i Å 6 nämnes, då må till straffarbete på lifstid dömas. Inbrott utan tillgrepp skall lika med stöld anses i fråga om förhöjning af straff, efter ty nu sagdt är. . Samma lag vare om rån eller försök dertill, der sådant förut begånget är af den, som för stöld eller inbrott straffas skall. För utskottets förslag yttrade sig hr Hasselrot och grefve C. G. Mörner, at hvilka den förstnämnde påpekade det obilliga deri, att den som 3:e gånger straffades för stöld, om ej för mer än en brödkaka, tillgripen at nöd, skulle kunna dömas till flera års straffarbete, samt omnämnde, att han besökt flera af rikets fängelser och funnit personer dömda till 8 a 10 års straff för en stöld af sammanlagdt 20 rdr. Hr v. Sydow ansåg, att man rubbade en bland de grundvalar, på hvilka strafflagen hvilar, om man bitölle alla de förändringar, utskottet hemställt om. Han förordade derför det förslag, han i sin till utskottsbeslutet fogade reservation hade framställt, att straffet för 3:e resan stöld skulle bestämmas till minst ett och högst fyra är. Hr v. Geyerfelt önskade ätven en revision af strafflagen, men förordade derjemte en preskriptionstid tör stöld, på så sätt att då någon som, efter att en gång blifvit straffad för stöld, och sedan under en viss tid (tal:n föreslog 10 år) uppfört sig oklanderligt, skulle vid ett möjligt upprepande at hans förbrytelse hans föregående straft ej ingå i beräkningen vid hans fällaude. Hr Nordström yrkade på atslag och ville att ett nytt förslag till revision af hela strafflagen skulle framlaggas för en blifvande riksdag, hvaremot frih. de Geer förklarade sig rösta för utskottets förslag på samma gång han lifligt förenade sig med hvad hr v. Gegertelt yttrat om preskriptionstid. Rr Almqvist talade äfven för utskottets hemställan och förklarade derjemte, att han, efter den erfarenhet han under sin betattning inhemtat, ej trodde att tanken på den förlängda strafftiden spelade någon betydligare roll vid ett brotts begående; men staten finge deremot ikläda sig stora uppoffringar för fångars vård och underhåll under den tid de qvarhöllos i fängelse längre än lämpligt vore. Äfven han betonade det obilliga i för stränga straflbestämmelser för iteration af stöld, helst många mildrande omständigheter vid icke få tillfällen förefunnes, och önskade en revision af strafflagen. Utskottets hemställen blef slutligen antagen med 50 röster mot 36, som afgåfvos för återremiss. Öfriga förslag till förändringar i strafflagen förkastaues derefter, i likhet med hvad utskottet föreslagit. Derefter bifölls den af bankoutskottet tillstyrkta eftergiften af en del af kassaskrifvaren A. Bagges betalningsskyldighet till riksbanken för af f. kronofogden E. Gagner salskeligen skrifna lånehandlingar, men afslogs af konstitutionsutskottet tillstyrkt förändring af 11 och 12 S8 R. F., sedan frih. de Geer ut.alat sin tvekan, huruvida denna fråga i den form den nu förelåge kunde behandlas ensamt från svensk synpunkt, och yrkat på afslag. I fråga om beviljändet af vissa törmåner för enskilda jernvägsanläggningar utan statsbidrag beslöt slutligen kammaren att återremittera andra punkten af utlåtandet, hvari statsutskottet hemställt, att enskilda personer eller bolag, hvilka undfått eller undfå K. M:ts tillstånd att inom riket anlägga jernväg, må, om än de för sådant ändamål icke erhälla statsbidrag, likväl, der K. M:t så prötvar lämpligt, komma i åtnjutande af vissa förmåner (upplätelse af kronan tillhörig jord, kostnadsfritt begagnande at å kronans egor befintliga kalkoch stenbrott samt grustägter). För bifall till utskottets hemställan talade frih. Funck, statsrådet Wern, hrr Brun, Rydin och statsrådet Bergström; tör afslag hrr grefve C. G. Mörner och frih. Sprengtporten; samt för återremiss hrr v. Koch, C. Ekman och v. Gegerfelt. I Andra kammaren behandlades statsutskottets utlåtande angående regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln, innefattande anslagen till sjöförsvaret. Dervid yppade sig olika meningar i fråga om det af K. M:t äskade, men af utskottet afstyrkta anslag å 6400 rdr till underingeniörer vid mariningeniörstaten. De skäl, som anfördes för afslag, föranledde emellertid, att kammaren atslog regeringens förslag. Diskussion uppstod ock i fråga om det af K. M:t äskade anslaget å 30,000 rdr till aflöning åt extra maskinister samt extra handtverkare. äfvensom förbättring i aflöningen för underbefälet vid timmermansoch handtverksstaten, hvilket anslag i enlighet med utskottets afstyrkande at kammaren afslogs. På yrkande af hrr Palander, O. B. Olsson och kKey afslogs regeringens af utskottet förordade förslag om 5400 rdr till arvoden åt minafdelningens betäl och manskap. I afseende å af K. M:t äskadt och af utskottet förordadt anslag å 217,000 rdr till verkstäder vid Karlskrona station yppade sig någon meningsskiljaktighet. — Mot detta anslags beviljande uppträdde hrr Hörnfelt, Mankell, Forssbeck, O. B. Olsson, Hjelm Carlsund, och Liss Olof Larsson, hvilka dels ansågo anslaget i och för sig sjeltt obehöfligt, dels befarade att detsamma endast skulle vara inledningen till en mängd andra anslagsfordringar i och för Karlskrona station. Statsrådet frih. Leijonhufvud, ätvensom hrr Palander, gretve Posse och Jan Andersson, invände häremot, att med ifrågavarande anslag icke afsågs grundande af någon ny anläggning, utan endast att ästadkomma en koncentrering af de nuvarande långt från hvarandra spridda verkstäderna. — I voteringen blef med 90 röster mot 83 det begärda anslaget beviljadt.