Göteborgsposten – 5 mars 1872, sida 2

dan taget passerade förbi honom och stannade nere vid stationen. Ut från konduktörens kupe ho par bokhällaren, som vanligt den ende passageraren; men just innan tåget skall ånyo sätta sig i rörelse är det en man i en öppen vegn omedelbarligen efter lokomotivet som gör nägon fråga till lokomotivföraren och, sedan han hört hans svar, håller upp handen till tecken af att han vill ur, hvarefter. han makligt nedstiger på platformen. Sedan fortsätter tåget sin väg. Mr Pentweazle blir förargad öfver denna händelse. Han befinner sig på allt för stort afstånd för att varseblifva huru mannen ser ut, men han har hoppats att åtminstone denna dog få vara ensam med bokhållaren, samt att denne skulle vara allt för upptagen af sina egna göromål för att kunna egna någon uppmärksamhet åt hans. Men kanske att den sist anlände personen ej skall stanna der — kanske att hen är på väg till någon by i grannskapet. Hvad är detta? Bokhållaren vinkar åt honom. Den lille mannen sätter af allt hvad benen förmå och hinner snart fram till platfsormen. Då han kommer närmare, kan han urskilja att främlingen är en reslig man, liknande en arbetskarl och klädd i purk umskläder som äre nersmetade af lera. Han bär ett jeruspett och cu spade öfver axeln och går några steg efter bokhållaren. (Forto).