Göteborgsposten – 4 mars 1872, sida 1

Ånd. Johansson, Granlund och Uhr, hvarförutom det kongl. förslaget försvarades i ett längre anförande af statsrådet Wern. Deremot bekämpades förslaget af hrr A. Rundbäck, Kolmodin, Geijer, Ribbing, Almqvist och Rundgren. . Augumenten voro å ömse sidor hufvudsakligen desamma, som förekommo vid frågans behandling i Första kammaren. Förslagets motståndare ansågo afgitten föga tryckande och dess bibehållande lämpligt emedan densamma innefattade en påminnelse till hvar och en, som erlade densamma, om hans ställning såsom medborgare och medlem af samhället, hvarförutan de flesta talarne på denna sida ansågo att nedsättningar i tullafgifter å nödvändighetsvaror innefatta vida större lindringar för de mindre bemedlade och komme äfven dem tillgodo, som äro så fattiga, att de alldeles icke betala några direkta afgifter, Ä De, som talade för nedsättningen, invände häremot, att afgiften ingalunda vore för den mindre bemedlade så litet kännbar, då debetsedeln för en ensam person, alla afgifter sammanlagda, uppginge till icke så ringa belopp, helst om fåmiljen bestod af flera medlemmar och ofta husfadern ensam är den som arbetar. Medvetandet att man bidrar till fyllande af statens behof beror icke på afgiftens belopp, och det vore nu icke fråga om att alldeles afskaffa densamma. För öfrigt vore begreppen numera så utvecklade, att litet hvar visste att man jemväl genom de indirekta skatterna bidrager till statsbehofvens fyllande. Särskildt betonade hr Guausministern, att, enligt hans åsigt, den skattelindring, som medför en minskning i debetsedeln, kommer den mindre bemedlade vida säkrare och bestämdare till godo än en så obetydlig minskning i tullafgifterna som den, hvilken skulle ega rum, om man genom en tullnedsättning endast åsyftade att åstadkomma en minskning i statsinkomst af den här i fråga varande summan af 600,000 rdr. . Dessutom finge icke förbises att lindringar tid efter annan medgitvits på alla andra grupper af skattetitlar, men att på 30 år ingen nedsättning skett i denna afgift. En sådan borde derföre nu beviljas, då tillgångarne sådant medgåfve. Under Lördagens sammanträden aflemnades till kamrarne bl. a. följande kongl. propositioner: Om förändring i 72 R..F. — Angående statsbidrag till pensionering at tjenstemannapersonalen vid statens jernvägar och till en enkeoch pupillkassa för samme tjenstemäns efterlemnade enkor och barn. — Om anslag för att befrämja tillgodoförandet af inom riket förekommande fosforförande ager. Utskottens verksamhet, Konstitutionsutskottet har hemställt, att 8 12 i reg.-f. måtte erhålla följande förändrade lydelse: Konungen eger att i afhandlingar och förbund med främmande makter ingå, sedan enligt 3 8 statsrådet blifvit deröfver hördts. Nämnde 8 Sstadgar, att konungen ej må fatta något beslut i mål, öfver hvilka statsrädet höras bör, derest icke minst tre af statsråden utom vederbörande föredragande tillstädes äro, samt att statsrådets samtliga ledamöter, der de icke laga förfall ega, skola öfvervara alla mäl af synnerlig vigt och omfattning. 5 12, sådan den nu lyder, föreskrifver åter, att konungen eger att i afhandlingar och förbund med främmande makter ingå, sedan han enligt föregående 5 deröfver hört statsministern för utrikes ärendena och någon annan tillkallad statsrådsledamot. Såsom en följd at detta åndringsförslag har utskottet vidare hemställt, att ur 11 af reg.-f. måtte utgå sista punkten så lydande: Af sådana beslut (beslut i ministeriela mål, hvilka fattas i närvaro af blott tvenne statsråd, hvaraf den ena, om han icke har förfall skall vara utrikesminister), låte konungen till statsrådets kunskap komma hvad honom nyttigast synes, så att äfven. någon kännedom af laL riksstyrelsens gren måtte hos statsrådet finnas-. — Emot ordalydelsen i förslaget hafva lirr v. Gegerfelt, Munk af Rosenschöld, Ehrenborg och Hierta samt hr Rydin reserverat sig, under yrkande at en sådan ändring i ordalydelsen, de förre af 8 11 och den sistnämnde af Å 105, att den föreslagna ändringen i 8 12 icke må kunna medföra en ej åsyftad utsträckning af konstitutionsutskottets rätt att taga kännedom af protokoll och handlingar, som röra rikets förhållande till främmande makt. Statsutskottet har med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut angående dels åtskilliga anslagsfrågor under riksstatens andra och tredje hufvudtitel, dels statsbidrag till genomförande af ny tomtreglering i Strengnås och dels ändring af betalningsrilkoren för ett åt Kukkola byamän beviljadt odlingslån afgifvit särskilda förslag till voteringsproposisioner. K. M:ts särskilda proposition om bevljande at vissa förmåner för enskilda jernvågsanlaggningar, som utan bidrag af allmänna medel uttöras, åfvensom K. M:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning om beviljande af ersättning med 30,474 rdr 66 öre för åtskilliga statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, dertill statsanslag icke blifvit anvisade, äro af utskottet tillstyrkte. Vid behandling af de till nioende hufvudtiteln hörande anslagsfrågor har utskottet beslutat hemställa om bifall till de af K. M:t äskade pensioner ripland uppförts en å 600 rdr till öfverstelöjtn. E. Jorströms enka Emma Norström, född Lundberg), med undantag af dem som äskats för kronoskogsvaktaren S. Höglander, för lektor L. A. Aulins enka och för afl. öfverstelöjtn. J. G. Schanders dotter. Till understöd för landtvärnsmän har utskottet tillstyrkt beviljande af åskade 20,000 rdr, äfvensom utskottet hemställt att åtskilliga förut å 5:te hufvudtitelns besparingar anvisade belopp (deribland 325 rdr gratifikation till premierlöjtn. A. Trygger för förlorad inkomst genom upphörande af kontrollmätning) måtte å allm. indragningstaten uppföras. Å — Lsgstaharo a 4 Mars 1279