Göteborgsposten – 2 mars 1872, sida 2

vit bakifrän öfverfallen af Reich utan att till en början kunna försvara sig, hvarom äfven hans illa tilltygade ansigte bar vittne. Flera till förhöret inkallade vittnen intygade äfven att Holmqvist först blifvit öfverfallen och omkullslagen samt sedan med en nyckel misshandlad i ansigtet och hufvudet af Reich, hvilken vid tillfället befunnit sig i det största raseri. Ett vittne berättade att då han vid ett föregående tillfälle varnat Reich för kamraternas anslag emot honom hade han visat en större nyckel samt helt lugnt yttrat: det är icke farligt, med den här kan jag nog försvara mig mot huru många som helst. På grund af hvad som sålunda förekommit dömdes Reich att böta 25 rdr samt ersätta vittnena med 7 rdr 50 öre. Åklagaren tillsades dessutom att göra sig underrättad om med hvad rättighet Reich vistader i riket då han ej erhållit vederbörligt tillstånd ertill. Från Landsorten. Dråp. Å Norrköpings lasarett afled d. 19 i förra månaden en skoarbetare vid namn Johan Johansson från S:t Johannis socken, sedan han föregående natten i sanslöst tillstånd blifvit till lasarettet införd. Man trodde först, berättar Norrköp. tidn., att han ljutit döden till följd af omåttligt förtärande af starka drycker, men genom sedermera verkställd obduktion hafva läkarne atgitvit den protest, att dödsorsaken är s. k. hjernblödning. Undersökning anställdes, och upplystes derigenom att arbetskarlen Anders Fredrik Månsson från Borg och Löts socken Lördagen d. 17 Febr. på etterm. utanför en ölstuga vid Drottninggatan knuffat omkull Johansson å trottoiren. Med anledning häraf företogs i Tisdags polisundersökning, till hvilken Månsson jemte fyra vittnen voro inkallade, hvilka i hufvudsak instämde i den berättelse Månsson afgaf. Denne, som är 26 år gammal och lärer vara en ordentlig karl, hade å nämnda ölstuga träffat Johansson, hvilken var betydligt drucken och som börjat utan anledning utösa diverse otidigheter mot Månsson och bl. a. knuffat honom mot väggen. En person vid namn Andersson hade då yttrat till Månsson: kör ut honom! Mänsson öppnade dervid dörren, fattade Johansson i racken och förde honom baklänges ut, hvarefter han å nedersta trappsteget släppte honom. Johansson föll dervid baklänges mot trottoiren, der han blef liggande orörlig. Månsson trodde då, att han gjorde sig till och insläpade honom efter en stund i portgången för att undvika folksamling. Hårifrån fördes han sedan sanslös till vakten och afled, som nämndt, på Måndagen å lasarettet. Sannolikt erhöll han vid fallet mot gatan en så hård stöt, att ofvannämnde, döden förorsakande bjernblödning uppstod. Obduktionsprotokollet upplyste äfven att den aflidne erhållit en kontusion å venstra sidan af nacken. Månsson, som vistas ä fri fot, var vid tillfället nykter. Han förtär aldrig bränvin, och alla vittnena bestyrkte att han ej förgått sig särdeles hårdhändt mot Johansson, hvilken samma eftermiddag äfven blifvit utkörd från ett annat ställe. — För flera Täderhörande uppskots målet till nästkommande isdag. — sen es -XXXXRROROVOE RR