Göteborgsposten – 1 mars 1872, sida 1

11— D till hvad utskottet hemställt, en löneförhöjning a 600 rdr till landtmäteri-tiskalen, sedan statsråde Bergström uttalat sina sympatier för motionen och förklarat orsaken hvarför K. M:t ej ansett sig äfver vid denna riksdag böra framkomma med förnyad förslag i frågan. Hrr v. Hoch, frih. Funck (hvilker i utskottet reserverat sig mot det fattade beslutet) J. J. Ekman, Bennich och frih. 4. C. Raab talade för bitall till motionen, hvaremot grefvarne af Ugg. las och Beck-Friis försvarade utskottets hemställan Kammaren beslöt derefter, att det för närvarande för rikets ekonomiska karteverk uppförda anslag, 600C rdr, skulle bibehållas, hvarjemte anvisades på extra stat för år 1873 till fortsättande at de ekonomisktgeografiska kartearbetena i Norrbottens län 20,000 rdr och af de ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af riket 32,000 rdr. En längre diskussion uppstod med anledning af hr Helanders i Andra kammaren väckta, af utskottet afstyrkta, motion i fråga om K. M:ts beslut t karteverkstrågan. Denna diskussion rörde sig om ändamålsenligheten af att ställa ekonomiska karteverket och topografiska kåren under en styrelse, då fråga vore om denna sistnämnda kårs förening med generalstaben i sammanhang med dennas omorganisation. Grefve H. Hamilton föreslog, att riksdagen måtte ingå till K. M:t med anhållan om uppskot med genomtörande at K. M:ts beslut i denna fråga till dess generalstaben hade undergått den förändring, som antagligen innan kort skulle komma att ega rum. I annat fall skulle man snart vara tvungen att vidtaga en förändring, ty stora svårigheter mötte för sammanbindande af ekonomiska karteverket med en militäriskt organiserad generalstab och detta ej minst i fråga om befsordringsförhallandena. För en äterremiss talade grefve C. G. Mörner samt hrr Wallenberg och Berg, hvaremot utskottets hemställan försvarades af grefve Beck-Friss och frih. v. Essen, hr Nordenfelt samt statsrådet Bergström. Denne senare påpekade att topografiska kårens arbeten voro af fullkomligt civil natur och i sådant afseende föga skilde sig från det ekonomiska karteverkets. Det vore derför så mycket lämpligare att dessa båda institutioner ställdes under en gemensam styrelse, hvarigenom dels förvecklingar undvekes och dessutom ett ordnande af gemensamma arbeten vunnes, så att e) sådana misstag inträffade som nu vore förhållandet genom de ekonomiska kartografernas bristande insigt i triangelmätning, hvarpå tal. anförde exempel. Utskottets hemställan bifölls derefter utan votering. Likaledes bifölls utan votering utskottets hemställanden: om förökadt anslag af 1500 rdr till hyresersättning åt ötverståthållare-embetet, och om en förhöjning af 3335 rdr till exekutionsbetjeningens af öfverståtbållare-embetets kanslilöner; om anslag till en ny länsmanslön i Kalmar län och om ersättning för indragna landtstatsboställen; om ett anslag utöfver ordinarie stat af 106,000 rdr för år 1873 för skiften och afvittringar; om förhöjning med 2000 rdr af anslaget till landtbruks-ingeniörer; om anslag till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten m. m. och till Svenska trådgärdsföreningen; om extra anslag under 1873 af 58,000 rdr till de geologiska undersökningarna; om ett bidrag af 3800 rdr för väfskolan i Borås; om anslag at 1500 rdr för undervisning af lokomotivförare och maskinister; samt å extra stat at 33,400 rdr till aflöning åt styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader, at 25,000 rdr till undersökningar och expenser för allmänna arbeten och af 2000 rdr till resestipendier för medlemmar af vägoch vattenbyggnadskåren. Deremot afslogos utskottets hemställanden om anslag af 2500 rår till husslöjdens befrämjande samt 10,000 rdr till reseunderstöd åt hanatverksarbetare, hvarjemte, i likhet med hvad K. M:t föreslagit, anslaget till slöjdskolan utöfver det på stat bestämda belopp bestämdes till 58,275 rdr. Afvenledes beslöt kammaren, efter en flera timmars 1 lisskussion, att utgiftsstaten för statens jernv för år 1873 likhet med hvad K. M:t föreslagt, bostanmas till 5,450,000 fdr, deraf till drift och underhall 4,766,000 rdr samt till nya byggnac-r och anläggningar samt nya inventarier 684,4 rdr. Utskottet hade hemställt, att den senare man måtte utgå, men velat nedsätta driftoch tratuk-kostnaden till 4,500,000 rdr. För det kongl. förslaget yttrade sig hrr Troilius, Montgomery-Cederhjelm, C. Ekman, Petre, Nordenfelt, grefve af Ugglas samt statsråden Weern och Bergström, hvilka visade det oegentliga hos utskottet, att beräkna utgiften efter en viss procent af inkomsterna, samt att man denna gång tagit denna procent lägre, än hvartill den uppgätt något föregående år, hvarjemte de påpekade det förhällande, att priset på en mängd för jernvägstrafiken nödvändigaartiklar, såsom Jern till rails, sleepers och stenkol, på den senaste tiden ökats betydligt, hvarjemte alla arbetskostnaderna genom en mångd arbetsföretag ansenligt höjts. Det vore dessutom ej riktigt, att år efter år nedsätta de af trafikstyrelsen uppgjorda utgiftsförslagen, då det visat sig, att denna styrelse låtit vidtaga alla de besparingar, som med tratikens ändamålsenliga besörjande voro förenliga. Utskottets hemställan om nedsättning försrarades af grefve Beck-Friis samt frih:ne v. Essen och Stjernblad, men blef slutligen efter votering förkastad, jemte ett i densamma inryckt vilkor, att för anslag till Malmö stations utvidgning staden skulle kostnadsfritt till staten afträda det derför behöfliga utrymmet inom Malmö hamns område. I öfverensstämmelse med bankoutskottets på grund af hr Hedins motion afgifna förslag beslöt Andra kammaren ett par tillaeg till instruktionen för riksdagens revisorer af riksbanken, i ändamål att bestämma de former, som revisor, ordinarie eller suppleant, bör iakttaga, när han på tid, då riksdagen ej är samlad, vill vinna betrielse från uppdraget, samt sättet för erhållande af tilltällig ledighet från deltagande i pågående revisionsarbete. IIkaledes godkändes samma utskotts hemställan om afslag å hr Frisks motion om riksbankens ingående såsom delegare i enskilda bankbolag utan sedelutgifningsrätt. Utan öfverläggning afslogos, i enligt med Andra kammarens tillfälliga utskotts utlåtande, väckta moioner dels upphäfvande af 20 S i jagtstadgan, dels om ändring af 7 8 i samma förordning. Kammaren gillade ock det tillfälliga utskottets på grund af hr Appeltoffts motion afgitna förslag till förändrade vestämmelser i fiskeristadgan rörande ersättning åt nn nn . je Jm 2