Göteborgsposten – 23 februari 1872, sida 3

Efter ungefär tre veckors förlopp har den österrikiska riksdagens utskottsafdelning kunnat afsluta sina förhandlingar om Galizions ställning till riksförfattningen och har nu framlagt för hufvudutskottet ett förslag till ordnande af denna invecklade fråga. Detta förslag går i det väsentliga ut på töljande: Lagstiftningen angående handelsoch assuransvälen, hela undervisningsväsendet, polisförvaltningen och eatrafflagstiftuingen samt vissa desar af den civila lagstiftningen skola från riksdagen förläggas til landtdagen i Lemberg. För bevarande af Galiziens intressen i kronans råd utnämnes en särskild polsk minister, hvilken likväl icke skall vara ansvarig för landtdagen i Lemberg; dessutom inrättas en särskild afdelning för Galizien under högsta domstolen i Wien. Till undervisningsväsendet och administrationen i Galizien skall riksrådet bevilja en årlig, rund summa; hvart femte år skall en revision anställas af denna summa. Til slut föreslår förslaget, att de galiz ska medlemmarne skola för framtiden icke deltaga i riksrådet, när ärenden förhandlas, hvilka höra under Gallziens särskilda område; riksrådet skall vara bemyndigadt att fatta beslut i dessa saker med enkel majoritet, utan att de galimska medlemmarne räknas med. Ötverenskommelsen med Galizien skall icke träda i kraft, förrän galiziska riksdagen dertill lemnat sitt bifall. Frågan om införandet af omedelbara riksrådsval hålles tillsvidare öppen. Detta är hufvudinnehållet af utskottsafdelningens förslag, som mottagits med stort bifall af den liberala tyska pressen i Wien, men funnit lika en-tämmigt ogillande i den polska pressen, emedan det i flera vigtiga punkter går utom eller strider emot den galiziska landtdagens resolution d. 24 Sept. 1868. Det är således icke något stort, som ministeren Auersperg vunnit derpå, att utskottsatdelningen bragt sitt arbete till slut. De polska tidningarne äro endast oense om, huruvida det skall vara riktigt att uppmana de polska deputerade till att återtaga sitt förslag (om genomförandet af den galiziska resolutionen) och genast lemna riksrådet eller om de skola qvarstanna ännu en tid, för att möjligen genom sitt senare utträdande ernå gynnsamma resultater. Ifall ministåren Auersperg verkligen skulle lida nederlag i denna polska sak, tros den komma att afgå. am . — —— EA Från Frankrike skrifves, att den i Nancy för nationalsubskriptionen nedsatta komit redan emottagit subskriptioner till ett belopp af 1,542,000 fres. Tidningarne Peuple Souverain, Råpublique Frangaise och Radicale skola åtalas. Rouher intog d. 17 sitt säte i nationalförsamlingen. Han sitter bland högern på Contis plats. Hans inträde väckte mycken nyFKkenhet och allas ögon voro riktade på honom. Flere deputerade bytte handslag med honom. I Contis likkista nedlades, innan locket påsattes, ett porträtt af Napoleon III. Ett förtroligt påfligt cirkulär uppmanar franska presterskapet att understödja legitimisternas sak. I departementet Somme uppställa bonapartisterna som kandidat Clement Duvernois i stället för hr Dauphin, som ej emottagit det på honom fallna valet. AU Å