Göteborgsposten – 23 februari 1872, sida 1

— — — — — såsom rörande konsulatsväsendet i Medelhatfstrakterna samt befordringsförhållandena på den konsulära banan, i afseende hvarpå försvarades systemet att till konsuler välja främmande köpmän på de respektive platserna. Hr Hedin replikerade de föregående talarne och tillade dessutom ett och annat till belysning af vår diplomatis värde. Så citerades en i England utgifven politisk-statistisk handbok, innehållande äfven en afhandling om Sverige och Norge, som hvimlade at de största fel och de mest absurda misstag. Och dessa underrättelser grundade sig dock på uppgifter, lemnade, om tal. ej allt för mycket misstoge sig, från utrikesdepartementets expedition. De unga herrarne der skulle dock säkerligen kunnat lemna tillförlitligare uppgifter om de rådfrågat Eklunds större lärobok i svenska historien, hvilken anspråkslösa hjelpreda för expeditionens rakning inköptes år 1869. Hr Key gaf hr Hedin rätt i flera afseenden och särskildt i fråga om det framstälda klandret mot konsularförhållandena i Medelhafstrakterna. Slutligen yttrade sig utrikesministern gretve v. Platen, hvilken förklarade sig i många fall vara af samma åsigt som hr Hedin och lofvade att han åt dennes framställningar skulle egva den uppmärksamhet, som han vore pligtig att skänka deråt, så länge han innehade sin nuvarande plats. Emellertid måste tal. mot en och annan punkt framställa anmärkningar. Så t. ex. vore det ej blott föreställningen om vår sedan år 1858 bibehållna maktställning, som betingade bibehållandet af tredje hufvudtitelos anslag, utan förnämligast hänsynen till de sedan den tiden betydligt ökade lefnadskostnaderna. Vidare kunde ej hr grefven gå in på att, såsom hr Hedin förordat, söka verka för att de nordiska rikenas konsulsväsende blefve gemensamt, emedan då det gällde handelsoch industriella intresSen, en sådan gemensamhet ej skulle visa sig fördelaktig. . Efter slutad öfverläggning företogs votering, hvarvid frih. Åkerhjelms förslag godkändes med 102 röster mot 66, som voro för utskottets hemställan. Förändradt stadgande vid erkebiskopsoeh biskohsval. Första kyrkomötet ingick den 1 Okt. 1868 till K. M:t med skrifvelse i anledn. af åtskilliga hos mötet väckta förslag att åt lekmän och i synnerhet lärare vid clementarlaroverken inrymma rätt att deltaga i biskopsval. Förslag härom har nu ingått till riksdagen och har konstitutionsutskottet hemställt, att följande förslag till ändring i 29 R.-f. måtte antagas att hvila till grundlagsenlig behandling, neml. att orden Till erkebiskop och biskopar, med hvilkas val förhälles efter förra vanligheten utnämne konungen en af de tre, som föreslagne blifvit, utbytas mot till erkebiskop och biskopar utnämne konungen en af de tre, som, i den ordning kyrkolagen stadgar, föreslagne blifvit. Detta uiskottets förslag antogs i Första kammaren utan diskussion. I Andra kammaren blef beslutet detsamma, men först efter någon öfverläggning, hvarunder hrr Lithner, Sjöberg och Mannerskantz sökte visa, att den föreslagna förändringen vore hvarken nödig eller nyttig, det förra emedan någon kyrkolag med nya bestämmelser rörande biskopsvalen ej vore att på länge förvänta, det senare derför att nu gällande grundlag vore bristfällig i bestämmelserna om dessa val, hvarigenom stora svårigheter kunde, vid inträffad biskopsledighet uppstå i afseende å sättet för valets förrättande. Deremot försvarades utskottets förslag af hrr Per Nilsson i Espö, P. Olsson från Helsingborg, L. J. Hierta, Uhr, Ehrenborg, Gumelius och Sv. Nilsson i Österslöf. Om afdrag å riksdagsarvodet vid riksdagsmans frånvaro. Konstitutionsutskottets memorial angående af hr P. M. Gunnarsson väckt motion om ändring i 23 58 Riksd.-Ordn. på så sätt, att för den ledamot at Andra kammaren, som begär ledighet från riksdagsgöromålen, afräknas 10 rdr af arvodet för hvarje dag sådan ledighet af kammaren beviljad blifvit, hvilken motion utskottet afstyrkt, godkändes i Första kammaren utan diskussion, samt i Andra kammaren efter en kort öfyerläggning, hvari hr Gunnarsson, utan att framställa något yrkande, åberopade såsom stöd för sin motion de med hans egna öfverensstämmande asigter i detta ämne. Upptagandet at ett statsobligationslån. Med anledning af att obligationspriset å det år 1870 upptagna statslånet om 40,000,000 rdr under sist förflutna tiden kunnat oafbrutet förhöjas, så att detsamma från 95!, 4 nu stigit till 1, 2 öfver pari, men en vidare fortsatt stegring af priset för obligationer, som äro underkastade utlottning, slutligen måste hafva till följd, att all försäljning deraf atstannar, helst det kan antagas, att priset på dylika obligationer, i den mån utlottningstiden nalkas, skall hatva en naturlig benägenhet att nedgå och alltmera närma sig pari, har statsutskottet ansett angeläget att taga under noggrannt öfvervägande, huruvida icke tiden må vara inne att, genom uppläggande af ett lån mot obligationer, förskrifna med lagre ränta än 5 2, bereda staten, såsom lintagare, större fördelar än dem, som genom 1870 års lån kunna erhållas. Utskottet har hemtat särskild anledning härtill af tvenne vid innev. riksdag framställda motioner, af hr Wallenberg i Första kammaren och hr Gumelius i Andra, af hvilka den förstnämnde hemstallt. att riksdagen måtte bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda ouppsägbara obligationer, förskrifna i caroliner och löpande med 4 9 ränta, som halfårsvis erlägges, jemte flera andra bestämmelser, och den senare att eit nytt inhemskt lån mot obligationer löpande med 4 eller högst 472 2 halfårsränta må uppläggas till belopp svarande mot den vid sådant besluts fattande återstående delen af 1870 års lån. — För det betänkande som statsutskottet med anledning häraf afgifvit till riksdagen hafva vi förut (i n:o 41 af G.-P. tör d. 19 d:s) utförligare redogjort. I första punkten af detta betänkande hemställer utskottet att ett fonderadt statslån å 24 mill. rdr, löpande med 4 2, halfårsränta och att efter årlig utlottning amorteras under högst 40 år, måtte uppläggas. Med anledning af denna punkt uppstod i Första kammaren en längre diskussion, i hvilken deltogo hrr grefve Henning Hamilton, Wallenberg, frih. Stjernblad, v. Kock, C. Ekman, frih. Funck, Nordström, frih. Skogman och Almqvist. Grefve Hamilmannen. NÅ mattar mr Womerdlar hanam