Göteborgsposten – 20 februari 1872, sida 2

(Insändt). id IH. J. Strömbergs graf, Har du slutat klappa, ädla hjerta! Slår ej pulsen sina vanda slag? Har du ilat hän från jordens smärta Och fått njuta bimlens frid en dag? Ja — blott stoftet är nu qvar och anden Sväfvar fri mot eterns ljusa land — Dig ej tynga några sorgsna band Bortom grafven, der vid andra stranden. Lycklig du, ej tadlets bittra tunga Mäktat nalkas till din kalla bår; Redligt har du vandrat, gamla, unga Skänka åt ditt minne mången tår. Ditt medborgarkall du skött med ära, Guldren heder bodde i ditt bröst; — Alla lyssnade till vännens röst, Trofast, ärlig, full af gammal lära.