Göteborgsposten – 20 februari 1872, sida 1

— Riksdags-kaleidoskop. VIII. D. 17 Fobruari. Måhända skall det anses för sent att nu omnämna en debatt i Andra kammaren, hvilken egde rum redan sistförlidne Onsdag (den 14 Fobruari) och således har förlorat nyhetens behag. Men den eger ändå ett visst intresse, enär den gitver en oförtydbar föreställning om huru bonderegementet kommer att visa Big, om och när det hos oss blir infördt. Det var visserligen inger särdeles vigiig tråga som då behandlades, utan blott om och huru stort statsanslag, utan återbetalningsskyldighet, Strengnås skulle erhålla till genomsorande af stadens nya tomtreglering. K. M:t hade för detta ändamål föreslagit 20,000 rdr, men statsutskottet endast 10,000 rdr samt dessutom, i öfverensstämmelse med K. M:t förslag, hemställt aw 30,000 rdr skulle som lån till staden beviljas. Samuige Första kammarens ledamöter i utskottet hade i afgifven reservation tillstyrkt bitall till K. M:ts proposition, hvaremot hr Liss Olof Larsson, assisterad af hr Jöns Rundbäck och frih. Ericson, endast ville bevilja Strengnäs ett lån på 50,000 rdr. Många giltiga och bevekande skäl talade för bitall till den k. propositionen, deribland alt tomtregleringen, som staden icke sjelf eger uppgöra, enär den enligt gällande författningar skall verkställas, hade törslagsvis beräknats skola kosta 16,300 rar, men styrktes komma att uppgå till öfver 29,700 rdr ; att staden trycktes at höga och stigande kommunalutskylder samt att Södermanlands län så sällan ablitat staten om understöd. Men hr Liss Olof Larsson sade sig icke kunna satta hvarföre just innevånarne i afbrändå städer skulle hugnas med statsbidrag, då sådant aldrig tilldelades innevånarne i byar som afbrunnit. Nu vore tiden inne, menade han, att bryta med den gamla plägseden att gifva brandskadade städer statsbidrag, enär något sådant ej förr än nu kommit ifråga efter det nya riksdagsskickets intörande. Denne talare ville icke vid detta tilltälle erinra sig att landsbygden länge och ofta erhållit anslag till vägomläggningar, sjösänkningar, myrutdikningar, laga skiften m. m., anslag af hvilka städerna ej ha någon omedelbar fördel. Hr Carl Ifvarsson gaf äfven sin afvoghet mot städerna tillkänna, antydande att om några af dessa trycktes af för höga kommunalutskylder, så gick det ju an att de till minskning af dessa lade sig under landsrätt, och hr Jöns Rundbäck anslog samma toner som de begge förutnämnda talarne. Men det är också oförenligt med det antågande bonderegementet att här skall finnas så många städer, som sända representanter till riksdagens Andra kammare; ju färre de blifva, desto större makt få landsbygdens representanter, och de af städerna som räcka en hjelpsam hand åt landtmannapartiet få derföre sin belöning. Då emellertid Första kammaren utan diskussion beviljade 20,000 rdr såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och då i Andra kammaren 72 röster afgåfvos i samma syftning (mot 97 som beviljade endast 10,000 rdr), så kan med temlig visshet antagas att vid gemensam votering kommer det högre beloppet att beviljas. Den 18 Februari. I går företogs åter en välgörenhetsfråga i begge kamrarne; men då var det Första kammaren som visade sig sträng, den Andra mild och eftergifvande. Det gällde huruvida Kukkola byamän högt uppe i Norrbottens län, som 1861 fått ett odlingslån af 15,000 rdr, skulle beredas den förmån, att sedan i ränta och annuiteter erlagts i rundt tal 6120 rdr, så att vid 1873 års början den obetalda andelen utgör nära 15,000 rdr, annuiteterna måtte vid nämnde tid nedsättas till 7500 rdr. Till stöd för detta af ortens representant väckta förslag hade anförts att lånevilkoren ursprungligen voro vida mera betungande än jordegare i rikare och sruktbarare orter för dylika lån sått vidkännas; att Kukkola byamän drabbats af svåra missväxter och tillika för under tiden verkställdt laga skifte fått vidkännas dryga utgifter, eå att de trycktes af en betydlig skuld. Men statsutskottet hemställde att motionen skulle lemnas utan afseende, hufvusakliON nn j du visste huru jag längtar att lägga ;