Göteborgsposten – 16 februari 1872, sida 1

åren uppkommit genom den ständiga uppmärksamhet den nuvarande advokat-fiskalen derät egnat. Sedan år 1870 äro för närvarande 30 danaarf till ett sammanlagdt belopp at 10,324 rdr 69 öre af honom indrifna och lika många for ett ungefärligt belopp af 27,500 rdr ännu under domstols prötning. Konstitutionsutskottet. riksdagens främsta delegation, har af kända orsaker denna gång tilldragit sig mer än vanlig nppmärksamhet. Men som publicisten hvarken kan eller bör intränga i interiören af dess förhandlingar, torde berättelser om hvilka åsigter den eller den ledamoten yttrat, huru opinionerna der bryta sig mot hvarandra m. m., böra emottagas med en viss tveksamhet. Äfven i afseende på redan fattade beslut kan en utom stående lätt råka ut för misstag. Så har det i tryck uppgifvits att i fråga om kallelsen till den urtima riksdagen utskottet först efter votering, med 10 röster mot 9, beslutit sig för att icke göra tillämngning af 107 8 Reg.-formen. Vi hafva grundad anledning antaga det denna votering icke gällde någonting annat än huruvida nämnda fråga vid tillfället skulle bordläggas eller icke, och får man sätta tro till on dit, skulle meningsskiljaktigheterna oaktadt lifliga debatter icke hindrat utskottet från att fatta flera definitiva beslut utan votering och utan reservationer, hvilket senare är ändå remarkablare. om sjelfva det s. k. dechargebetänkandet berättas att det förmodas blifva färdigt i nästa vecka och att det, efter all sannolikhet, icke kommer att innehålla någon anmälan till riksdagen etter ofvannämnda 107 8 i Reg.-formen. Allt detta är dock, vi upprepa det, blott on dit, hvars värde må bero på läsarens subjektiva uppfattning. Dit hörer också ryktet om att en motion af speciel politisk betydelse vore att motse från en mera framstående person. At de i fråga om det konstitutionella statsskicket hittills väckta motionerna intager hr Carlns motion om statsrådets ombildning m. m. främsta rummet för de storverk den afser, men icke för dess sannolika resultater, ty bvarken i ena eller andra kammaren lära sympatierna för densamma vara stora. Ehuru Första kammarens afslag å Andra kammarens inbjudning att tillsätta ett särskildt lagutskott äfvensom ett par voteringar i statsutskottet, der ledamöterna från hvardera kammaren stått in corpore mot hvarandra, tala deremot, vilja dock skarpsynta observatörer hafva förmärkt det lyckliga förhållandet att en större öfverensstämmelse nu mer än förr inträdt kamrarne emellan. Besannas det, måste det glädja vännerna af vårt nya representationssätt på samma gång det afbryter udden på fiendernas spetsiga anmärkning, att riksdagen icke skulle bestå at utan sönderfalla i två kamrar. De som tro på ett sådant närmande förutse inga större svårigheter vid sammanjemkning af menmgarne i afseende på statsregleringen. För beviljandet af anslagen till landtförsvaret under 4:de hufvudtiteln spår man godt af denna ömsesidiga meningsjemkning; icke så alldeles för hvad angår anslagen till sjötörsvaret under 5:te hufvudtiteln. Man bör dock hoppas på en sundare uppfattning at vigten att icke för stjusmoderligt behandla denna nödvändiga, af många kallad den nödvändigaste, delen at hela försvarsväsendet. Således skulle, om man kan sätta tro till dessa förutsägelser, ur behandlingen af statsregleringen icke uppväxa någon storm, utan besluten blifva så moderata, att det goda förhållandet statsmakterna emellan ej behöfverj störas. Hur debatterna inom kamrarne, då frågorna angående urtima riksdagen och föreskrifterna om en viss ålder för rekryterna m. m., i en eller annan form, om också blott principielt, dragas under öfverläggning, skola gestalta sig, derom är det för tidigt att pu uttala ett omdöme. — Äfven angående tvenne andra ämnen, som förut söndrat kamrarne i skilda lägen med skarpt utpreglade olika opinioner, vill man veta att en försonligare stämning röjt sig. Så tros att Andra kammaren skall visa sig medgörligare i afseende på föränuring af 72 8 Reg.-formen, så att minstone dess slutord om riksbankssedlarne att de skola, vid anfordran, efter deras belopp af Banken med silfver inlösas tå en annan lydelse, hvarigenom möjliggöres, utan grundlagsförändring, införandet hos oss af guldmyntfot. Första kammaren å sin sida förmodas icke vilja så afgjordt motsätta sig pluralitetens i Andra kammaren älsklingstanke att bibehålla någon del af bankovinsten till Riksbankens s. k. konsolidering. Om något vid denna riksdag kan blifva uträttadt för att förenkla riksbankens tunga maskineri, torde deremot vara tvifvel underkastadt. Bankoutskottet har att granska ett nytt af hrr bankofullmaktige upp: gjordt förslag till bankoreglemente, men om också derigenom åtskilliga förbättringar kunna åstadkom. mas, qvarstår dock alltid otormligheten af sjelfvå hufvudstyrelsens inrättning och föreskriften om des: omväljande hvarje år, alltid beroende på en tillfäl lig riksdagspluralitets godtfinnande. — 2 —— AA