Göteborgsposten – 6 februari 1872, sida 1

Åv1iU, IV 417 2217 IAN C — Stockholms-korrespondens. Den 4 Fehruari. Vid riksdagens plena, der ordet i kamrarne förts af hrr vice talmän, i anseende till grefve Lagerbjelkes och erkebiskop Sundbergs bortresa, bar ej mycket anmärkningsvärdt inträffat under denna vecka. I Första kammaren framkallades igår, temligen oväntadt förmoda vi emedan kammaren var sammankallad kl. 2 e. m., en diskussion då den Kongl. propositionen om lastpenningarnes upphörande skulle remitteras till statsutskottet. Hr Rydqvist ogillade i ett långt anförande att denna afgift borttages då andra mera rättvist kunde minskas, såsom hamnpenningar t. ex., vi hafva ej råd till ständiga skattenedsättningar o. s. v. Hr v. Koch och Wallenberg vederlade hr Rydqvists argumentation. och finansministern hr Wern ansåg sig äfven böra begagna tillfället att belysa de flera vigtiga frågor, som kommit på tal. Man har frågat ha vi råd till ständiga nedsättningar i afgifter? Det är icke lätt att utaf den svenska budgeten, af dess uppställning i ordinarie och extraordinarie stater finna, hvilka som äro ständiga, fleråriga eller tillfälliga inkomster. Talaren hade först måst uppgöra flera särskilda tablåer öfver dem, men derigenom hade han kommit till det resutat, att vår ställning nu är med flera hundra tusen riksdaler gynnsammare, än vid förra statsregleringen. Jernvägstrafikmedlen, inkomsterna från statens skogar, tullmedlen äro dessutom af egenskap att de fortfarande stegras. Å andra sidan finnas bland utgifterna å ordinarie stat t. ex. 600,000 rdr för uppköp af materiel för jernvägarne, ehuru denna uppgift är tydligen blott beräknad för en gång; utgilterna för Öresundsoch Scheldetullarne jsom upphöra för den förra 1876 och för den senare 1890 o. s. v. Man får således lof att granska hvarje titel särskildt innan man kan bilda sig riktigt omdöme om dess egenskap af fortvarande eller tillfällig. Talaren visade derefter huru lastkostnaderna i sjelfva verket blott fördyrade fraktkostnaden och träffade särdeles orättvist sådana fartyg som komma i barlast. Hamnpenningarne äro deremot afsedda för kommunala ändamål, och befinnas de för höga kunna taxorna hvart femte år ändras. — Vårt inskränkta utrymme förbjuder ett längre referat af hr statsrådets anförande, men vi böra nämna att han påminte om att enligt vår traktat med Frankrike måste detta land befria våra fartyg från tonnage-afgift om de franska fartygen här befrias ifrån en motsvarande, och att han meddelade intressanta upplysningar om att efter handelsoch sjöfarts-traktatens ingående med Frankrike frakterna dit blifvit betydligt billigare, nu till och med 25 7 mot förr. — Andra kammaren förrättade igår val till de tillfälliga utskotten. Den af Ålandtmannapartiet dagen förut uppgjorda listan gick igenom utan att de kammarens ledamöter, som hafva en skiljaktig opinion, synes hafva förenat sig om en gemensam motlista. Af de i kammaren närvarande ledamöterna tyckes det som 40 å 50 afhållit sig från att rösta. Sedan valen skett, biföll kammaren hr Carlns förslag, med 99 röster mot 65, att tillsätta ett särskildt utskott för behandling af frågor rörande kommunallagarne, byggningabalken, beväringslagen m. m. Under diskussionen tillkännagafs att alla Andra kammarens ledamöter inom Lagutskottet, utom ordföranden grefve Sparre, ansågo det särskilda utskottet behöfligt; i synnerhet tycktes man i det afseendet hafva kommunallagarne i ögonsigte. Första kammaren får nu afgifva sitt votum; man förmodar att samma uppfattning, nemligen att någon nytta kan vara att emotse af ett särskildt utskott, icke kommer att göra sig lika gällande som i Andra kammaren. Hos utskotten pågår nu det egentliga riksdagsarbetet. Om konstitutionsutskottets öfverläggningar förljudes blott, i afseende på granskningen af statsrådsprotokollen, att några förberedande diskussioner egt rum. Det enligt vårt förmenande, för ögonblicket åtminstone, mest maktpåliggande värf för 1872 års konstitutionsutskott är att framlägga förslag till en ny tryckfrihetsförordning. Bristerna i den nu gällande äro så kända och erkända, att hvarje uppskof med ändring af en sådan grundlag är betänkligt. Under lugnet bereder man sig för stormen, är den en gång lössläppt skall man bittert ångra de uraktlåtna försigtighetsmåtten, men för sent. Redan 1869 hade konstitutionsutskottet utarbetat ett förslag, som lemnades till riksdagen. Det är bekant att vid 1871 års riksdag konstitutionsutskottets lagförslag vann ett rättvist erkännande äfven af motståndarne såsom ett godt arbete, i klarhet, uppställning och konseqvens öfverlägset nuvarande lag. Man gjorde dock anmärkningar, hufvudsakligast, om vi rätt minnas, i afseende på juryns sammansättning, och Andra kammaren återremitterade förslaget till utskottet. Konstitutionsutskottet har nu inom sig valt en komit6 för att underkasta lagen en förnyad granskning med ledning af de mot densamma gjorda invändniogarne. Komiten består af följande ledamöter: (från Första kammaren) hrr Bergstedt, v. Gegertelt och Rydin; (från Andra kammaren) hrr Hierta, Per Nilsson i Espö och V. Rydberg. — I statsutskottets plenum har ännu intet beslut fattats utom det tillstyrkta statsunderstödet åt staden Strengnäs, hvilket beslut i går förmiddag justerades. På utgiftsafdelningarne har man, säges det, genomgått 1:a, 2:a och 3:e hufvudtitlarne samt håller på med den 4:de. På riksgäldsafdelningen skulle sannolikt hr Gumelii motion, om uppläggande af ett nytt 4å 43 9, statslån samt inställande af försäljningen af AA — —