Göteborgsposten – 5 februari 1872, sida 2

(en temps utile) underrätta om upphäfvandet af handelefördragen med England och Belgien (hvilket upphäfvande faktiskt sker året derefter). Utlåtandet antyder vidare, att inom utskottet frågan om protektionism eller skyddstull hållits utom förhandlingarne äfven af dem, som äro för handelsfördragens upphäfvande. En minoritet inom utskottet begärde, att man skulle framlägga de diplomatiska aktstycken, som vexlats rörande saken, och hade utrikesministern vid detta tillfälle förklarat, att regeringen hvarken omedelbarligen eller medelbarligen sökte återställa skyddstullsystemet, utan blott önskade att åter få fritt förfogande öfver de franska tulltarifferna. Det heter vidare: När, genom underrättelse om fördragets upphäfvande, Frankrike af England utverkat de förändringar i tulltaxan, som det fordrar, kan ministern ej tro annat, än att de andra makterna skola lättare medgifva liknande ändringar... Om, sade ministern, regeringen nu begär fördragets upphätvande, så kommer det sig deraf, att det blifvit nödvändigt för framgången af äfven de underhandlingar, hvilka måste följa rörande ändring i tulltaxorna. Då detta utskottsbetänkande utdelades inom församlingen, begärde Tirard, att debatten skulle uppskjutas, på det församlingen måtte bli i stånd att sätta sig in i frågan. Utrikesministern de Råmusat deremot betonade nödvändigheten af en snabb lösning och tillkännagaf, att han nyss erhållit en depesch från lord Lyons (Englands sändebud i Paris) i hvilken sades, att engelska regeringen icke böll sig strängt vid handelsfördragets uppsägande inom d. 4 Febr, utan samtyckte till att låta detsamma gälla blott ett år efter dess uppsägelse, när helst denna uppsägelse skulle ske. Han kunde likväl icke då framlägga sjelfva de diplomatiska aktstyckena, utan framställde inför församlingen följande till afgörande: Församlingen afgöre, huruvida handelsfördragen skola upphäfvas eller om Frankrike icke skall få återvinna sin fiskaliska frihet; Dermed uppskötos församliogens förhandlingar i denna punkt. De återtogos d. 1 d:s, då Remusat uppläste Lyons depesch, i hvilken, enligt ett af dagens telegram, yttras, att Englands regering icke är obenägen för en revision af tulltaxan, förutsatt att icke skyddstullsystemets återinförande afses. Gambetta föreslog, att debatten skulle uppskjutas. Thiers sjelf, som nu icke kunnat hålla sig längre, utan skulle återigen blanda sig i saken, bekämpade deremot detta uppskof. Han förklarade, att regeringen alls icke hade för afsigt att återinföra skyddstullsystemet, utan blott ville fastställa vissa till grundval för underhandlingarne jenande punkter, hvilka redan den kejserl. regeringen sträfvade efter att erhålla: neml. rihet att handla. Dermed förklarades goneraldebatten aflutad. Jobnston framkom med ett ändringeörslag, enligt hvilket församlingen skulle, fördhållande sig framtida asgörande om uppdägningen af handelsfördraget, uppmana regoingen att åtorupptaga underhandlingarne med iogland om ändring i tulltaxan endast i siskaiskt intresse. Detta amendement förkastades leck med 423 röster med 200. Gambetta yckades att för sitt förslag endast få 192 öster mot 415. Dermed afslöts sammanrädet. Enligt ett af dagens telegram, har föramlingen antagit förslaget om handelsförslaets uppsägning.