Göteborgsposten – 26 januari 1872, sida 3

Article Image
gräfva för sig; ty man måste gräfva djupt genom sand och sten, ofta länge förgätves, men der finnas också ibland äfven diamanter af ända till 40,000 p. sterlings värde. Det har ofta gått något oredigt till under dessa år, men man har likväl icke klagat öfver större excesser. Oranjerepublikens embetsmän voro tillstädes och utdelade tillåtelse till att mot moderat månatlig afgift gräfva på den utstakade terrängen. Den engelska regeringen har emellertid icke kunnat längre finna sig i att vara vittne till detta tillstånd, utan skickat väpnad styrka öfver gränsfloden till det nya diamantlandet samt tagit det i besittning som engelsk egendom. Oranjestatens regering är visserligen icke i stånd att motsätta sig denna annexering; men hon har protesterat, och det säges, att hon vill anropa Nordamerika om hjelp. Alldenstund representanthuset i Washinghton nyligen högtidligt förklarat, att det hyser öfvervägande sympati för republikanska stater, så är det alls icke otänkbart, att nordamerikanska regeringen skall begagna denna sak till en ny klagopunkt och framkomma med en ny fordran till England, Dessa konflikter skola dock neppeligen lägga allvarliga hinder i vägen för tillströmningen af främmande invandrare, hvilka skola utbreda sig öfver landet mellan Vaaloch Orangefloderna, och af hvilka en del väl ock skall snart finna vägen till Limpopo samt de andra nordligare guldtrakterna. Kanske det äfven kan lyckas att från motsatta sidan finna, om icke det gamla Ophir, åtminstone en någorlunda passabel väg mellan det inre af landet och ostkusten norr om de engelska besittningarne. För europeiska utvandrare skulle det då bli så mycket lättare att komma till de sydafrikanska guldländerna, eom de genom att begagna Suezkanalen kunna minska vägen med ungefär hälsten. Men forutom guld och ädla stenar, såsom de första öfvergående lockbetena, erbjuda de flesta af dessa länder en outtömlig rikedom i sin fruktbara, ouppodlade jordmån, hvilken är i stånd till att lifnära flera hundrade arbetsamma menniskoslägten, hvilka komma efter guldoch diamantsökarne. Äfven sålunda uppnås ett dubbelt mål genom upptäckten af fjerran guldländer, att de i ett starkt upprördt tidehvarf bortleda en del af de alltför oroliga andarne och derjemte föranleda till, att en större del af jordens yta, af hvilken ännu blott en mindre del är uppodlad, indrages i kulturens och civilisationens område.

26 januari 1872, sida 3

Thumbnail