Göteborgsposten – 15 januari 1872, sida 1

Vi lemna nu de epidemiska sjukdomarne och öfvergå till dem, på hvilka väderlekens och ärstidens inflytande företrädesvis gör sig gällande. Främsta rummet med afseende på freqvensen intages af katarrhula och inflammatoriska ajfektioner i respirationsorganerna (hvarunder vi sammanfört de under namnen larynsit, influensa, bronchit, lrapillär bronchit och pneumoni på rapporterna upptagna sjukdomsformer), uppgående till en summa af 7017 mot 6793 året förut. Denna tillökning träffar dock endast de lindrigare aflektionerna, neml. larynsit, brorchit och iefluensa (med 347, 4261 och 1234 tall, mot resp. 327, 4107 och 1058 år 1870), under det de mera allvarsamma, pneumoni och kapillär bronchit. ej förekommit till lika stort antal Som föregående år (neml. 1044 och 131 mot 1146 och 155) — ett ytterligare bevis på årets särdeles godartade sjukdomslynne. Det största antalet fall inträffar såsom vanligt på vinterhalfåret; lunginflammationer förekommo i öfvervägande mängd under vintermånaderna. Dernäst i ordningen komma med afscende på freqvensen de katarrhala affektionerna af digestions-upparaten, i rapporterna specificerade under rabrikerna diarrhe, catarrh. gastro-intestinalis, enterocolitis, gastrisk feber och gastricism och visande en slutsumma af 5206 mot 5710 år 1870. Denua minskning betingas dock uteslutande af det minskade antalet gastriska febrar och gastricismer (385 och 1056 mot resp. 777 och 1309), under det de öfriga formerna, hvilka kunna sammanfattas under den allmänna benämningen diarrhs, visa siffran 3765 mot 3624 året förut. Denna visserligen ringa öfvervigt beror på den under Augusti och September månader något mer än vanligt ökade freqvensen af tarmkanalens aftektioner. Antalet rapporterade fall af Halsfluss utgör 1600, visande en minskning af 164 fall mot förra året. Denna minskning betingas af det under senare delen af året relativt ringa antalet anmälda fall, då det förra halfåret visar en öfvervigt af 128 fall. Akut ledningsrheumatism (med 538 fall), Ansigtsros (med 191 fall) och Nässelfeber (m. 121 fall) visa någon minskning mot förra året och ingen mera markerad skilnad mellan de olika årstiderna. yllerigalenskap förekom i 86 fall (SO män, 6 Avinnor) mot 90 år 1870. Af veneriska sjukdomar äro uppförda 696 fall mot 661 föregående år, hvlIken til!ökning dock egentligen träffar den lindrigaste formen, gonorrhå. Af denna korta öfversigt af de vigtigare sjukdomarne framgår såsom allmänt omdöme: att helsotillståndet under året, särdeles dess senare del, varit ovanligt godt, då endast en epidemi, och den at mindre utsträckning, under början af året herrskat och sjukdomsformerna för öfrigt öfver hufvud taget varit mer än vanligt lindriga. Detta . bekräftas ock af det relativt ringa antalet rapporterade dödsfall, 947 mot 1374 året förut. Af dessa komma på åldern under 1 år 218, I till 2 år 83, 2 till 5 år 87, 5 till 16 är 70, öfver 15 år mankön 233 och qvinkön 256. Jemföras dessa tal med de insjuknades antal inom de olika åldersklasserna visar sig dödlighetsprocenten för sjuka under 1 år vara 16 4,1 till 2 år 612 7, 2 till 5 år 441 25, 5 till 15 år ej fullt 3 24 öfver 15 år 43 . Fördelade på de olika månaderna visa dödsfallen så tillvida öfverensstämmelse med sjukdomstallen, att äfven bland dem de flesta inträffat i Mars (121 ), det minsta antalet i Juli (53). De sjukdomar, som kontribucrat till dödslistorna med de högsta talen, äro bland de akuta: lunginflammation: 118 (på 1044 insjuknade), skarlakansfeber: 75 (på 499), hjerhinneinflammation: 35 (50), strypsjuka: 28 (44), capillär bronchil: 25 (131), hjernslag: 17 (28), tarmoch släckiyphus: 14 och 7 (på 181 och 76 insjuknade). Af de under olika benämningar uppförda tarmaffektioner, hvilka vanligen ej i rapporterna specificeras såsom akuta eller kroniska, äro anförda GG dödsfall, nästan uteslutande bland späda barn. At kroniska sjukdomar visar lungsot (kronisk pneumoni och tuberculos) bögsta siffran, neml. 155, dernäst Brights njursjukdom: 39, tuberkulös hjernhinneinflammation: 26, hjertfel: 25, kräfta i olika organer: 25 0. s. v. Att ingå i någon mera dletaljerad redogörelse för sjukdomsförhållandena under året torde vara Ölverflödigt, då dels de tabeller, såväl summariska som speciella för olika åldrar och årstider, som af sekreteraren blifvit utarbetade, äro tillgängliga för en hvar, som det önskar, dels årets sjukdomskarakter kan sägas från vetenskaplig synpunkt ega mindre intresse än vanligt, ehuru det naturligtvis för allmänheten måste vara så mycket intressantare att veta, det sjukligheten under året varit mindre och lindrigare än flera föregående år och att det nya året, som så att säga i arf mottagit en ovanligt ringa sjuklighet, ingått under, menskligt att döma, särdeles gynnsamma auspicier. Sällskapet har under det förflutna året haft tillgång till samma vetenskapliga tidskrifter som förut och Biblioteket har ökats såväl genom gafror som inköp, En värdefull tillväxt har detsamma vunnit zenom framl. d:r Liborii, särdeles inom den kirurziska litteraturen, rikhaltiga boksamling, hvilken, af itskilliga sällskapets ledamöter inköpt och till sällskapet öfverlemnad, blifvit med Sahlgrenska SjukIusets bibliotek införlifvad. Till ordförande under det kommande arbetsäret lar blifvit utsedd d:r Settervall och till sekreterare l:r Ljungberg. Bibliotekarien d:r Saln och kassaörvaltaren hr Grån ha benaget åtagit sig att fortfarande sina befattringar utöfva. Äfven med afseende på sällskapets ledamöter utmärker sig det förflutna året fördelaktigt i förhållande till de föregående, i det sällskapet ej sedan örra högtidsdagen förlorat någon af sina medlem