Göteborgsposten – 12 januari 1872, sida 3

vi till höger, befinna vi oss i utdelningslokalen för ankommande poster, en präktig, hög och ljas sal med en i vinkel löpande disk, som afskiljer de trafikerande från posttjenstemännen. Här intill stöta direktörens enskildta rum, sorteringssalen, brefbärarnes expeditionsrum, rum för under natten tjenstgörande samt, närmast stora inkörtsporten, rum för portvakten. Till venster i vestibulen är ingång till paketpostkontors-expeditionen, också en rymlig och ändamålsenlig lokal med derintill stötande, paketpostföreståndarens enskilda rum, väntrum för diligenspassagerare och lokal för vaktmästaren. Midtemot stora ingången är ett mindre rum reserveradt för frimärkeförsäljning. Snickeriarbetet i nedra våningen är utfördt af hr Hoppe. Längst in till venster leder en bred, lätt och beqväm trappa, upplyst från tre stora fönster samt förfärdigad af gjutjern och täljsten, upp till lokalen för afgående poster, hvilken upptager största delen af andra våningen. Det stora mottagningsrummet eller den 8. k. Kassan intager midtelpartiet och kommer antagligen, fullt färdigt, med sina å hrr Strömman g. Larstons snickerifabrik förfärdigade, med rörliga fönster försedda diskar att motsvara sitt ändamål och ytterligare sörhöja den prydliga anstrykning, som hvilar öfver det hela. Vidare följa: direktörens enskilda rum, expeditionsoch sorteringsrummet, en särdeles rymlig och, efter hvad det vill synas, ändamålsenlig lokal, rum för sortering af tidningar, för nattvakten o. s. v. Till höger, straxt invid trappan leder en stor tambur in till tvenne, ännu ej disponerade, vackra rum. Väggarne i samtlige lekaler, såväl i första som andra våningen, äro målade i ljus marmorering, alla golf äro bonade, i de större lokalerna sker uppvärmningen genom en vid Kockums mek. verkstad i Malmö förfärdigad apparat och i alla smårum genom vackra kakelugnar. Fönstren i öfre våningen äro samtlige försedde med persienner, i den nedre med bastanta, jernbeslagna luckor. I södra tornet, närmast Sillgatan, finnes en enskild ingång för tjenstemännen, försedd med en lätt och elegant vindeltrappa genom alla våningarne. I samma torn finnes lägenhet för vaktmästaren vid ankommande och i det norra d:o för afgående, båda med kök, skafferi, vattenledning m. m. Gården, som, i följd af sjelfva tomtens beskaffenhet, har något oregelbunden form och och hvars fantastiskt fasonerade skiljomur till den angränsande pro-tempore-gränden stöter nog mycket på Hisingspaulun, upptages af vagnbodar för postdiligenserna samt uthus m. m. Våga vi oss till sist upp i tornen, finna vi att desamma inom sina -kalotter lemna förträffliga lokaler för arkiv m. m. Midteltornet inrymmer, dessutom i sin öfversta våning tvenne magnifika rum med vidsträckt utsigt, tillsvidare ej disponerade för något bestämdt ändamål. Vår lilla rond är slutad. Nästa gång skall ni sjelt som korresponderande ledamot kunna öfvertyga er om lokalens förträffligheter eller olägenheter. Under alla omständigheter skall ni dock helt säkert stämma öfverens i omdömet, att den nya lokalen öfverträffar den gamla lika mycket som en ljus och glad våning vid Hamngatorna eller Stora Nygatan öfverträffar ett mörkt och kusligt krypin vid någon af bakgatorna. När så en vacker dag palatset öppnat sina portar, när jernvägsposterna rulla fram i postkupen så godt som ända intill stora ingången, när Frederikshavnsbanan kommit till stånd och väldiga ångare ligga ett stenkast derifrån invid Skeppsbrokajen, färdiga att sluka brefpåsarne för att föra dem till hjertat af Europa på lika många timmar som våra fäders epistlar dertill behöfde dagar, när strömmen af trafikerande brusar in och ut genom posthuset, tulloch packhuset, genom de som af ett trollslag uppvuxna, många kontorslokalerna i närheten, när ångfartygsoch lokomotivpiporna framtjuta sina lofsånger till den rastlösa idoghetens, det vakna affärslifvets lof, då skall ni, är ni till och med endast en liten, obetydlig kugge i det stora samhällsmaskineriet, med af glädje och stolthet klappande hjerta skåda er omkring, finna att allting är ri stil och — om också med åsidosättande af ert eget lilla tycke — förtjust utbrista: ÅLefve renaissancen ! Hanadalenn Aaan: taILAÄ