Göteborgsposten – 12 januari 1872, sida 1

Bref från Amerika. (Korresp. till Göteborgs-Posten). Neworlsans d. 6 Dec. 1871. Såsom ett bevis på den låga ståndpunkt, en stor del af Förenta Staternas befolkning ännu intager, kan med skäl anföras bristfälligheten i några af dessa staters lagförfattningar, hvarigenom just i dessa dagar här möjliggjorts uppförandet af ett vår tid högst förnedrande skådespel, i hvilket ett par slagskämpar (prizs-fighters) uppträdt såsom de handlande personerna, icke, som man skulle velat hoppas, inför en publik uteslutande tillhörande de lägsta folkklasserna och för ett pris endast tillkommet genom en sådan publiks tiocentssubskription eller inträdesafgitt. Nej, långt derifrån! Af de 1000 å 1200 personer, som d. 30 sistl. Nov. härifrån infunnit sig för att bevittna den c:a 6 mil från Neworleans på ett gifvet klockslag börjande, långt förut Hitigt annonserade ohyggliga tvekampen, utgjordes öfver hälften, enligt en här utkommande tidning, såsom vanligt at embetsoch tjenstemän, bankirer, prester och läkare samt de förnämsta inom köpmanskåren. Och priset för den vinnande, 5000 dollars, hade åstadkommits genom frikostiga bidrag af just några de rikaste bland ofvan uppräknade notabiliteter. Att massan under sådana omständigheter var helt och hållet stämd till spektaklets fördel, torde vara onödigt att nämna. Alla talade derom, och bland de många som anförtrodde mig sina tankar rörande ifrägavarande affär, funnos endast två som tycktes intagna at tvifvelsmål, under det flertalet af de öfriga med verklig entusiasm yttrade en åstundan att få vara med på ett hörn — såsom åskådare, förstås. Samma stämning syntes vara den rådande hos tidningspressen. Nerorleans Times, demokraternas organ, visade sig outtröttlig 1 att fylla hela spalter med, det sunda vettet vilseledande, uppsatser i ämnet hvaremot åtminstone en tidning, Republican, i mensklighetens och humanitetens namn uppträdde med de kraftigaste protester. Jag kan ej förneka mig nöjet att här i öfversättning meddela ett och annat af sistnämnde tidnings inkast. Nevorleans, sade hon, har just nu den tvetydiga äran att hysa och lemna skydd åt två slagskämpar, som sjeltva kalla sig prize-fighters och hvilka tagit sin tillflykt till oss derför att den födkrok de valt, icke är tåld i bättre ordnade samhällen. Om två män af en eler.annan orsak börja ett slagsmål på gatan, blifva de genast häktade såsom fredstörare och förbrytare mot lagen. Och likväl våga nu ett par personer, som kunde på ett hederligt och kommunen gagnande sätt försörja sig, framtrada midt ibland oss med ett öppet tillkännagifvande, att de på en af dem sjeltva bestämd plats och tid ämna ohelga våra lagar på ett så brutalt sätt. Midt i ansigtet på hela vär poliskår, som kostar oss en årlig summa af mer än 800,000 dollars, förklara dessa två herrar, att de ha för afsigt att mörbulta hvarandra; de inbjuda vederbörande att öfvervara handgemänget, och de skola, allt detta till trots, ändå icke bli fängslade. — — Ingen skulle kunna undra på, att bland vildarne två gingo så emot hvarandra och att hopen, icke mycket bättre än djur, applåderade dem; men att något dylikt får ega rum i ett -civiliseradt samhälle, är i sanning oerhördt. Hvad skall den öfriga delen af verlden tro om oss efter detta, och hvilket elakt föredöme gifva vi icke våra barn, som ju höra fäderna gillande, ja beundrande, tala om det som endast borde fördömas?s — Det är sorgligt att omtala, men en sanning är, att endast få af den i Södern bosatta befolkning kunna fatta, att den som uttalar en sådan mening har rätt. Läsaren torde hafva förstått, att här icke var fråga om andra vapen än aäfvarne; ock för att gifva honom en föreställning om huru det tillgick på platsen, vill jag taga ur högen några af de många tid efter annan derifrån till stadens resp. tidningar skickade telegrammen. Kl. 10,45 f. m. — De båda prisfäktarne, Mace och Coburn, just nu hitkomna. Båda befinna sig utmärkt väl. Coburn väger 164 Ccc. och Mace 168 cå. Kl. 11,30 f. m. — Coburn beträdde nu arenan. Lif