Göteborgsposten – 11 januari 1872, sida 1

gent, hr Madsen, gifves i afton å denna scen en föreställning, på hvilken vi fästa allmänhetens uppmärksamhet. Programmet upptager den förut med framgång gifna familjeinteriören -Et rigt Parti af Magdalena Thoresen samt Heibergs bekanta lla skal paa Bal!, hvars rikedom på kära Bellmansmelodier aldrig förfelat att röna oifall af svenska publiken. Offentliga föreläsningarne. Ett ganska talrikt auditorium var i går afton samladt å Mindre Börssalen för afhörande af prof. IV. Baucks andra föreläsning, hvars ämne utgjorde den musikaliska konstperiod i Frankrike som representeras af Opera comigue. Åfven i går bidrogo några med talang utförda sångnummer att öka nöjet af föreläsningen, af hvars innehåll vi här nedan söka återgifva en del. Ursprunget till det slags sång som är en beständsdel af en opra comique får sökas långt tillbaka i den tid då sången utgjorde ett lefvande uttryck af folklynnet, till trubadurerna och deras efterföljare, som qvarlemnade smak för sången. Sedermera inblandade flera lustspelsförfattare, hvilka kände sin publiks smak, en och annan chanson i sina stycken, och dessa, anbragta med desprit och takt, förfelade aldrig att väcka stormande bifall. Å marknadsteatrarne skedde början till opera comique. Dessa marknadsteatrar. som vid slutet af 1600-talet voro populära, utvecklades i början af 1700 talet till ett mera förfinadt skick, och 1752 gafs den första opera buffa i Paris, af ett italienskt sällskap. 1769 uppträdde Gretry, hvars produktivitet sedermera uppgick till 40 operor, bland hvilka Richard Lejonhjerta? intager främsta rummet. I den lysande rad musikaliska snillen som representera denna musikaliska konstperiod kommer vidare Cherubini, som med sin berömda opera Vattendragaren skapade sig ett europeiskt rykte. Till denna opera, som komponerades 1800, skrefs texten af Bouilly. Vid den tiden hade revolutionen gått öfver Frankrike; ridderligheten var ej slocknad, men den skulle ej uteslutande vara adelns prerogativ. I sådan anda författade Bouilly texten och Cherubini musiken. Under Napoleons tid erhöll Cherubini ej någon kapellmästareplats; kejsaren, som tyckte om den italienska musiken, kunde ej glömma den djerfhet hvarmed Cheru-bini vid ett tillfälle, medan Napoleon ännu blott var general Bonaparte, besvarat dennes kritik med fölJande ord: Sköt ni ert yrke, jag sköter mitt.s Men efter Bourbonernas återkomst, erhöll Cherubini framstående befattningar inom det musikaliska området. Han öfrergick derefter till den andliga musiken och blef nyare tidens förste kyrklige kompositör. Cherubini dog 1842 vid 83 års ålder. Efter honom öfvergick föreläsaren till Dalayrac, hvars operor äro skatter af den ljufvaste, mest hänförande harmoni. Denne mästare är en representant för romansen. Man känner sig liksom förflyttad till provencalerna, till trubadurernas tidehvarf vid afhörandet af hans romanser. Större delen af hans verk äro komiska enaktsoperetter, hvilka äro genomandade af den finaste verldston och hvilkas utsökta grace och form bevara dem frän föräldring. Han uttrycker poetiskt troget det franska nationallynnet, men ock de allmänt menskliga förhållandena. Af dessa smärre operetter äro bland de mest betydande de hos oss under benämningarne Gubben i Bergsbygden samt ÅAdolf och Clarakända. Men Dalayrac komponerade äfven större operor, och hans Slottet Montenero påpekades särskildt för sin musikaliska skönhet. Tvenne sånger ur detta mästerverk föredrogos af fru Stål. Den ena, Lauras romans i andra akten, som i afseende på musikalisk skönhet sällan är uppnådd, ej öfverträffad, skulle man kunna benämna romansernas drottning. En annan högt begåfvad musiker var Nicolo Isouard, hvars operetter Joeonde och Cendrillon framhöllos. Derefter omnämndles såsom en bland Frankrikes störste kompositörer Henri Mhul, hvars berömda verk Josef och hans Brröder, Målaren och Modellerna m. fl. framhölloss. Den siste af skolan, Boieldieu, skildrades slutligem jemte hans verk, af hvilka det förnämsta, Hvita Frun, blifvit en favoritopera öfver hela verlden. : Efter föreläsningens slut föredrogs af en amatör en aria ur Nicolo Isouards förut omnämnda opera Joconde, hvarefter den allmänna belåtenheten gaf sig tillkänna genom starka applåder. Rådhusrätten. Sedan förre ordföranden vid Rådhusrättens tredje afdelning rådman G. Diekman för innevar. år blifvit utsedd till ordförande vid Drätselkammaren har rådman E. H. Brag blifvit förordnad att t. v. fungera som ordförande vid Rådhusrättens nämnda afdelning. Omstämpling af spelkort. Magistraten har förordnat rådman F. A. Risberg att såsom stämplingsförrättare här i staden verkställa den omstämpling af spelkort, hvarå hittills giltiga stämplar blifvit anbringade, hvilken stämpling måste verkställas före d. 1 nästk. April mot erläggande af 372 öre för hvarje kortlek. Iudustrielt. För erhållande af lånerätt i Manufakturdiskonten innev. år ha följande fabriksidkare här å orten i går till magistraten inlemnat och beedigat sina tillverknings. Urs Brobson som för tillfället var befriad tåriga börda drack sitt th och lät tungan löna