Göteborgsposten – 10 januari 1872, sida 1

rande riksdagsmannakandidaterna beredde rorelsepartiet i hufvudstaden en seger, under det att en annan tidning, som äfven förordat hr Ljungberg och Hagerman, uppgifver att det är ds konservativa som segrat. Den tid är längesedan förbi, då man uttalade såsom nästan säkert att statsbanornas inkomster icke skulle förslå i gynnsammaste fall till mer än bestridande af drift och underhåll. Under 1870 har trafikstyrelsen till riksgäldskontoret, till bestridande af annuiteterna på de af staten upptagna lånen, kunnat inbetala nära 312 2, å de medel staten anskaffat, och derjemte har af trafikmedlen blifvit använda mer än 600,000 rdr till nybyggnader och anläggningar samt till. ökad materiel. Trafikinkomsterna för 1871 hafva utfallit så gynnsamt, att det belopp som af dessa dels redan aflemnats, dels kommer att till riksgäldskontoret öfverlemnas, öfverstiger det nästföregående årets. Med temlig visshet antages: att natt-tåg från hufvudstaden blifva anordnade -redan i sommar och äfven från Kristiania, i senare fallet såvida norska regeringen med ett särskildt anslag dertill vill medverka, hvilket bör antagas såsom sannolikt. Det är gifvet, att sedan natt-tågssystemet är infördt, kommer det alltmera att utsträckas. Men lika gifvet är att detsammas införande till att börja med kommer att öka trafikkostnaderna i högre proportion än inkomsterna ökas. För bufvudstadens affärsverksamhet är emellertid anordnandet af natt-tåg af stor vigt. Man kan visserligen ifrågasätta om fiihandelssystemets införande, som många påstodo skulle undergräfva vår industri, har någon andel i den nu rådande goda ekonomiska ställningen — Åden hade i alla fall inträffat, säga vännerna af tullskyddssystemet — men ett faktum är dock att alla betydligare industrigrenar stigit sedan det olycksbringande srihandelessystemet infördes. Då exyorttullen på lumpor afskaffades förklarade de sakkunniga: nu är det slut på all inhemsk papperstillverkning och den bedröfliga händelsen måste ovilkorligen inträffa, att då råvaran tullfritt utföres, så kommer hela vårt pappersbehof att tagas utifrån. Har då papperstillverkningen upphört sedan exporttullen på lumpor afskaffades? Nej — den har årligen ökats. Sammanlagda tillverkningsvärdet under åren 1840—49 (då hög exporttull å lumpor var åsatt) uppgick i årligt medeltal till 1,200,000 rdr, men under perioden 1865—69, då nämnda tull hade afskaffats, i årligt medeltal till nära 3,700,000 rdr, motsvarande en tillväxt af omkring 205 4, och tillverkningavärdet för 1870 uppgår till 4,416,000 rdr, det högsta som hittills något år förekommit — således har icke beller den industrien blifvit grusad. — Ja, den icke; men industrien i sin helbet bar:bestämdt lidit rysligt genom det olyckliga systemet — torde någon rätt-trogen protektionist, som icke följer med tiden, påstå. Åh nej. Tillverkningsvärdet vid fabrikerna och manufakturinrättningarne var vi den gamla goda tiden betydligt mindre än sedan den onda tiden inträdt. Det uppgick i runda tal under perioden 1845—49 i årligt medeltal till 30,017,000 rår -1850—54 5 35719,000 , 16855—59 . 59.240000 — 5 1860—64 2 . 70,353,000 Men så kom den olycksbringande franska handelstraktaten — och derefter utgjorde tillverkningsvärdet 1866—69. . . 79,672,000 rdr och 1870.. . . 92281000 Gent emot dessa uppgifter, som äro besvärande, finnes ej någon annan utväg, än att förklara att siffror alls intet bevisa. En gammal hedersman, nestorn bland bufvudstadens bokbandlare, br Ad. Holmberg har vid årets början beslutat att i yngre bänder öfverlemna den bokhandelsfirma — Carl Deleen C:o — hos hvilken han vid 16 års ålder blef anställd som biträde och af hvilken han vid 54 års ålder blef egare 1853. Under nära 20 år har han skött denna bokhandel ensam, och sedan 1797 bar dertill begagnats samma lokal. Troligen finnas få personer i hufvudstaden mindre beresta än han. Under de 55 år han vistats här, ha de trägna göromälen åt hvilka han alltid pligttroget och med ett gladt lynne egnat sig, icke tillåtit honom att resa längre i norr än till Upsala