Göteborgsposten – 8 januari 1872, sida 1

Stockholms-korrespondens. Den 5 Januari 1872. Man hoppas och tror, menskligt att se, att det nu ingångna året bör blifva ett fridens år, ett år under hvilket Europa åter får hemta andan, och under hvilket ingen annan strid skall förekomma än en ömsesidig täflan nationerna emellan att utmärka sig i andelig och materiel utveckling. — Ej mindre än tre sådana oblodiga strider, som benämnas internationella utställningar komma till stånd under detta år. — 1851 års utställning i London gaf idöen till en permanent sådan i samma stad af vissa brancher årligen; i. år t. ex. utmärktare produkter af bomullsindustri, juvelerararbeten, musikaliska instrumenter, akustiska apparater, papper, pappersarbeten, skrifmaterialier, boktryck jemte dithörande råämnen såsom t. ex. pappersmassa, hvars tillverkning i Sverige blifvit föremål för en liflig spekulation. Olyckligtvis kommer utställningen i London i en farlig kollision med den i Köpenhamn under loppet af sommaren, och det är naturligt att den Köpenhamnska utställningen skall taga brorslotten af vårt deltagande. Det skulle derför icke förundra oss om den för bedömande af artiklar, ämnade för Londonexpositionen, nedsatta nämnd skulle få mycket litet att göra. — Tvärtom är och blir förhållandet med komitn för Sveriges deltagande i den danska. Anmälningar af industrialster hafva ingått i sådan mängd, att det skulle behöfvas ett utrymme två å tre gånger så stort som det ursprungligen bestämda, för att kunna utställa alla artiklarne. Man har derföre måst begära större plats än som från början tilldelats Sverige och man har förhoppning om att ett ökadt utrymme skall beredas i de annex, som måste tillbyggas. I. afseende på bildande konst, taflor och skulpturer har man all anledniug antaga att Sverige skall blifva väl representeradt samt att expositionen deraf under den svenska kommissarien prof. E. Berghs nitiska och sakförståndiga ledning skall anordnas med all konstnärlig smak. Utom det att expositionen är afsedd att omfatta anmälda taflor af nu lefvande artister, lärer prof. Bergh vara sysselsatt med att realisera en af honom uppgjord, ganska intressant plan, nemligen att åskådliggöra svenska målarekonstens historia sedan 1830 tills nu genom att uppställa en serie framstående taflor af äfven aflidna svenska konstnärer. Ensamt denna detalj tager i anspråk stor möda och stor urskiljning, men, som sagdt, saken är i goda händer. Ett bekymmer, säkert ej af de minsta, att få en passande lokal för tafleutställningen, undanröjdes genom en lycklig slump; ett på hr Ekmans snickerikabrik härstädes under tillverkning varande flyttbart hus erbjöds af hr E. till begagnande mot en hyra af 3000 rdr, uppsättning, nedtagning samt transport inberäknade. Huset lärer vara bestäldt at II. M. Konungen för att sedan, möjligen med någon förändring, uppsättas vid Ulriksdal, att der inrymma taflor, tillhöriga II. M., men för hvilka icke plats finnes i slottet. Man kunde icke få lämpligare byggnad än en som just var ämnad för tafveluppsättning. Den tredje utställningen, den i Moskwa, infaller visserligen ungefärligen på samma tid som den danska, eller mellan den 11 Juni och den 13 September, men är i sitt slag väsentligt olika både den Londonska och den Köpenhamnska, så att någon kollision med dessa ej bör kunna uppstå. Svenska Slöjdföreningens styrelse, som fått sig uppdraget att ensam eller med tillkaliade personer förmedla förbindelsen mellan svenska industriidkare och komiten i Moskwa, har i sitt tillkännagifvande just påpekat kärnpunkten af olikheten då den säger, att Frän svensk sida böra ifrågakomma endast sådana kuranta artiklar, hvilka å den ryska marknaden kunna göra sig gällandek. Utan Svenska Slöjdföreningens och dess styrelses uppträdande för saken hade tvifvelsutan något deltagande från Syeriges sida icke blifvit af, sedan kommerskollegium afstyrkt en enskild persons förslag att uppträda som mellanlänk; men när en auktoritet framstod som målsman (hr Liander har obestridligen förtjensten af att först hafva väckt komitens i Moskwa uppmärksamhet på att man borde intressera Sverige för deltagande i utställningen, som till viss del är uteslutande beräknad på ryska förhållanden), fann civilministern hr Bergström, som lifligt intresserar sig för anknytande af mera omfattande handelsförbindelser med Ryssland, hvilket han äfven visade genom att förorda försöket att vintertiden underhålla sjökommunikationen med vår östra granne, att företaget borde och kunde understödjas. Åtskilliga omständigheter, såsom Slöjdföreningens ordförande frih. Bondes död, vållade att utställningsfrågan för ett ögonblick undanskjöts, men man har sedermera energiskt sysselsatt sig med densamma och d. 20 December konstituerade sig alla de sektioner som skulle granska anmälningarne. Man har utskickat, utom annonserna, som d. 11 December blefvo synliga, mellan 3a 400 bref till framstående industriidkare, och utsigter äro nu för handen att, liksom Sverige sannolikt blir på ett värdigt sätt representeradt i Danmark, skall det i Moskwa representeras på ett praktiskt sätt. Vi bafva hört skilnaden mellan utställningarne så karakteriseras och funnit uttrycket träffande, ehuru meningen icke bör uppfattas såsom ett förnekande af att Köpenhamnsutställningen kan blifva för oss mycket lärorik och nyttig. I Moskwa täflar man icke om pris, utan om att få afsättning för sina vanliga varor; till den andra utställningen skickas det yppersta man kan åstadkomma, och vill man vara uppriktig, så nog händer det någon gång att exponenten blir förlägen om många beställningar inkomma på samma slags vara som den utställda och till samma pris. Det är derföre vi särskildt velat fästa uppmärksamheten på Moskwautställningen för den stora reella nytta, Sverige deraf kan hemta. — Alla utställningar kosta